Företag ska respektera mänskliga rättigheter
För en hållbar och jämställd utveckling måste även privata aktörer vara med. Företag behöver känna till och motverka negativ påverkan på människor och miljö i hela sin verksamhet, vara transparenta och konsultera dem som påverkas.
Diakonia arbetar för att företag ska respektera mänskliga rättigheter och främja jämställdhet. Vi lever i en värld där ekonomiska relationer är globala. Vi utvinner råvaror i ett land som ska användas i produktion av varor i ett annat. Kläder, leksaker, livsmedel med mera tillverkas ofta i utvecklingsländer där löner och omkostnader kan hållas nere, för att sedan konsumeras någon annanstans. Diakonias samarbetsorganisationer vittnar om usla arbetsförhållanden i många av dessa värdekedjor – brist på fackliga rättigheter och levnadslöner, barnarbete och modernt slaveri. Megaprojekt inom energi-, gruv- och jordbruksindustri bidrar till stöld av land och vatten, tvångsförflyttningar och aktiviteter som förstärker en pågående väpnad konflikt.
För ansvarsutkrävande krävs starka och demokratiska institutioner. Endast fyra procent av världens befolkning lever i vad som kan anses vara öppna samhällen, och utrymmet för människor att organisera sig och göra sina röster hörda minskar i allt fler länder. Människorättsförsvarare och lokala ledare utsätts för hot, trakasserier och riskerar inte sällan att dödas. Den som protesterar mot företagsaktiviteter lever extra farligt. Ursprungsbefolkningar och kvinnor som står upp för sina rättigheter är extra utsatta.
Bindande regler
På World Economic Forum 1999 uppmanade FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan näringslivet att ta större ansvar för sin påverkan på människor och miljö. Initiativet kallas Global Compact. Därefter har flera riktlinjer, ramverk och rapporteringsverktyg tagits fram inom FN, OECD och EU som reglerar företags ansvar för mänskliga rättigheter och förespråkar transparens.
En milstolpe är FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som antogs i FN:s generalförsamling 2011. De visar på staters respektive företags ansvar, och hur människor som fått sina mänskliga rättigheter kränkta har rätt till upprättelse och rättvisa. Gemensamt för existerande riktlinjer är dock bristen på tvingande regler och ansvarsutkrävande – det är upp till enskilda stater och EU att lagstifta för en reglering av företagens verksamhet. Många röster, inte minst bland gräsrotsrörelser i utvecklingsländer, menar att bindande regler måste till – annars kommer vi att fortsätta leva i en verklighet där kortsiktig ekonomisk vinst går före långsiktig hållbar utveckling.
Så jobbar vi
Diakonia har identifierat privata aktörer som viktiga i arbetet för att lyfta människor ur fattigdom, främja mänskliga rättigheter och jämställdhet och verka för en hållbar utveckling. Vi granskar företags verksamhet och arbetsförhållanden i utvecklingsländer, höjer medvetenheten och kunskapen genom aktivt påverkansarbete, utbildning och dialog. Diakonia arbetar även för att politiska beslutsfattare ska öka kraven på företag att respektera mänskliga rättigheter. Här är våra förslag på åtgärder när det gäller privata aktörer respektive staten:
Företag bör:
- Respektera mänskliga rättigheter genom hela verksamheten, inklusive kund- och leverantörs led: Det inkluderar att praktisera ”human rights due diligence” (HRDD), uttryckt i FN:s vägledande principer, som beskriver hur man analyserar, genomför och implementerar respekt för mänskliga rättigheter i sin verksamhet.
- Vara transparenta: Företag bör öppet redovisa sina analyser och resultat kring arbetet för mänskliga rättigheter, exempelvis i sin årsredovisning. Det ger intressenter möjlighet till ansvarsutkrävande av beslutsfattare och företag.
- Alltid arbeta med ett jämställdhetsperspektiv: Det kan till exempel handla om att motverka oskäliga löneskillnader, se till att kvinnor deltar på lika villkor i förhandlingar om arbetsvillkor, stoppa trakasserier och annan diskriminering av hbtqi-personer på arbetsplatser. Det kan också handla om att se till att kvinnor och hbtqi-personer finns med i konsultationer med lokalbefolkningen i länder där företagen verkar.
- Ta sitt ansvar i en situation av ökade hot mot människorätts- och miljöförsvarare: I de högriskmiljöer i vilka svenskt näringsliv och utvecklingssamarbete samverkar, kan företag också spela en viktig positiv roll i att använda sin röst och inflytande att främja demokratiskt utrymme och försvar av mänskliga rättigheter, till exempel genom att utveckla relevanta företagspolicys och utföra ‘human rights due diligence’.
Staten bör:
- Lagstifta och göra det obligatoriskt för svenska företag att genomföra en risk-och konsekvensanalys kring mänskliga rättigheter: Frivilliga regler har visat sig otillräckliga, bindande regler behövs för att skydda människor och miljö och säkerställa rättvis konkurrens för företag som agerar ansvarsfullt.
- Sätta mänskliga rättigheter och hållbart företagande med ett jämställdhetsperspektiv i centrum av den näringslivs- och exportfrämjande politiken: Det betyder bland annat att höja kompetensen hos exportfrämjande myndigheter och institutioner kring företag och mänskliga rättigheter. Att ställa hållbarhetskrav på de företag som erhåller statens särskilda exportstöd.
- Sätt hållbarhet som ram för AP-fonderna: AP-fonderna är statliga myndigheter och förvaltar 1300 miljarder av svenskarnas pensionspengar. Det bör tydliggöras att Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, miljö och klimat är grundläggande förutsättningar för AP-fondernas kapitalförvaltning.
- Stärk hållbarhetsarbetet i statligt ägda bolag: De statligt ägda bolagen ska enligt egna riktlinjer agera föredömligt inom hållbart företagande. Ägarpolicyn bör reflektera starka krav på hållbarhet, transparens och anti-korruptionsarbete samt säkerställa uppföljning och att kompetens finns kring exempelvis MR-risker på svåra marknader. Det bör vara obligatorisk för de statligt ägda bolagen att alltid genomföra risk- och konsekvensanalyser kring mänskliga rättigheter.
- Stärk kunskapen och kräv åtgärder kopplat till de ökande attackerna mot människorättsförsvarare och miljöförsvarare: Svenska beslutsfattare måste stärka kunskapen hos statliga och privata aktörer och samverka med civilsamhället för att vända utvecklingen och stärka skyddet för de som kämpar för mänskliga rättigheter och miljö. Detta arbete måste göras med ett jämställdhetsperspektiv, eftersom kvinnor och hbtqi-personer som står upp mot företag ofta utsätts för särskilda former av hot och våld.
Nyheter om företagsansvar
Följ biståndsdebatten!
Är du intresserad av våra fokusfrågor och vill bli uppdaterad med nyheter, fakta och analyser kan du anmäla dig till vårt e-nyhetsbrev.
