Mensprojektet – Så funkar det

Orättvisor mellan kvinnor och män är stora i Zimbabwe. Fattigdom slår hårdare mot kvinnor, som bär det största ansvaret för hemmet och familjen. När en flicka får sin mens blir skillnaderna ännu tydligare. Brist på mensskydd innebär ofta att flickan slutar skolan när hon får mens.

Att inte ha tillgång till hygieniska mensskydd gör att tjejerna använder det som finns att få tag i – det kan vara tidningspapper, gamla trasor eller till och med kodynga. Förutom att det är osäkra mensskydd som kan leda till infektioner och sjukdomar, begränsar det tjejernas rörelsefrihet, då många håller sig hemma på grund av osäkerhet kring om de kan stoppa sin blödning.

Våld mot kvinnor och sexuella övergrepp är vanligt i Zimbabwe. Men många kvinnor som utsätts för våld varken pratar om det eller söker hjälp.

- Kvinnor förväntas bete sig på ett visst sätt. En kvinna ska inte ifrågasätta sin man eller höja sin röst. Alla har åsikter om hur kvinnor ska vara, medan män kan bete sig hur de vill, berättar Chengetayi Chininga som arbetar på Diakonias samarbetsorganisation Katswe Sistahood.

I Mensprojektet samlas unga kvinnor och tjejer på syklubbar. Där får de lära sig att sy tygbindor. Ett hygieniskt mensskydd som går att tvätta och återanvända gång på gång. På syklubbarna får de också kunskap om hur de bäst ska sköta sin hygien, hur de tvättar bindorna och tar hand om dem, så att de är säkra att använda.

- Med Mensprojektet ser vi till att tjejer har tillgång till säkra mensskydd, så att de slipper bli begränsade av sin mens. Och det har gjort stor skillnad i de områden där vi driver syklubbar, förklarar Chengetayi.

Det är fler än tjejerna som är med i syklubbarna som kan använda tygbindorna. En del bindor säljs, vilket innebär att tjejerna som sytt dem får en egen inkomst. Men det viktigaste är att fler kvinnor i samhället får tillgång till säkra och hållbara mensskydd. Därför skänker syklubben också bort bindor till de kvinnor som inte har råd att köpa dem. Chengetayi berättar om syklubbarna:

- Många tjejer har aldrig använt en symaskin tidigare. Så de får börja med att lära sig maskinen. Sedan får de lära sig att klippa till och sy bindorna. Vi har olika mönster – ett för bindor med vingar och ett för bindor utan. Kvinnorna lär sig också att sy för hand.

Syklubbarna träffas en gång i veckan. För varje träff blir tjejerna bättre och bättre på att manövrera symaskinen och skapa bindor utifrån mallen. Men det är inte bara sykunskaper som de utrustas med. På träffarna får de också utbildning i sexuell och reproduktiv hälsa. De lär sig om hur man skyddar sig från oönskade graviditeter och sjukdomar, om att man själv som kvinna ska bestämma om och när man ska skaffa barn. Och om vad man ska göra om man blir utsatt för våld eller övergrepp.

Mensprojektet drivs i Torwood, ett samhälle i centrala Zimbabwe. Där är utsattheten hög och många familjer lever i svår fattigdom. De flesta av de unga kvinnorna som deltar i projektet fick barn som tonåringar och gifte sig därför tidigt. Fattigdomen tvingar många kvinnor att stanna kvar i äktenskap, även om de utsätts för övergrepp och våld av sin partner. I Mensprojektet får de unga kvinnorna en trygg plats, ett sammanhang där de kan dela med sig av sina erfarenheter med andra kvinnor. De kan stötta varandra och bli stärkta i gemenskapen.

- Mensprojektet har inneburit en stor förändring i tjejernas liv. I många fall är tjejerna överlevare av våld och sexuella övergrepp, och syklubben ger dem en möjlighet att fly från den verkligheten. De möts som systrar och kan prata om allt, berättar Chengetayi.

Ofta är de unga kvinnorna också ekonomiskt utsatta. Eftersom de inte har några egna pengar att röra sig med är de också finansiellt beroende av sin partner. Därför är Chengetayis förhoppning att bindorna i framtiden ska godkännas av Standards Association of Zimbabwe, vilket skulle göra det möjligt att börja producera och sälja bindorna mer storskaligt. Det skulle ge större inkomster till tjejerna. Men det skulle också innebära en förändring i samhället i stort, om tygbindorna kunde säljas i mataffären bredvid engångsmensskydden.

Projektet sprider sig. Alla kvinnor som deltar uppmanas att bjuda in fler som är intresserade, och organisationen Katswe Sistahood ser till att göra plats för alla som vill vara med. Att det här är ett hållbart projekt som faktiskt förändrar livet är det ingen tvekan om:

- Vi ger dem kunskaper och färdigheter som de har med sig resten av livet. Det kan ingen ta ifrån dem.