Systrarna som lärde sig cykla i smyg

– Jag har hört att det är väldigt svårt att bli pilot, och det finns väldigt få kvinnliga piloter i vårt samhälle. Så jag vill bli pilot!

Det finns ingen tvekan i Sharifa Akhters röst. Hon är del av en hel generation tjejer med en dramatiskt förändrad självbild i Bangladesh. Hon kommer inte låta gamla normer och traditioner begränsa henne. Hon ska ta sig långt. Och det första steget är redan taget – genom Diakonia cykelprojekt.

– När jag cyklar känner jag mig fri. Jag känner mig oberoende, säger Sharifa stolt.

För tio år sedan var det otänkbart att unga tjejer cyklade i Sharifas hemstad i Bangladesh. Flickor och kvinnor skulle helst hålla sig vid hemmet. Och om de gick ut skulle de följas av en manlig släkting. Nu tar sig hundratals flickor till skolan på cykel varje dag.

Längs vägarna där det förut mest syntes pojkar och män, går eller cyklar nu flickor och kvinnor. Och i skolan drömmer eleverna om att bli läkare, journalister och piloter, oavsett var de kommer ifrån och vilka de är.

Sharifa lät sig inte stoppas av föräldrarnas protester. Varje dag gick hon till en bilverkstad och tjatade på ägaren om att få låna hans cykel. Till slut gav hennes envishet resultat och han gav med sig.

– Jag lånade cykeln och övade långt hemifrån. Jag trillade och slog mig så många gånger. Varje gång var jag på väg att ge upp, men till slut gick det. Jag lärde mig själv att cykla!

Sharifa visade sina föräldrar sin nyvunna färdighet. De var imponerade men fortfarande oroliga.

– Vad ska grannarna säga, vem vill gifta sig med dig nu? sa de.

Sharifa bad dem att inte lyssna så mycket på andra, och förklarade att det inte spelar så stor roll vad andra säger. Nu har föräldrarna accepterat sin självständiga, cyklade dotter, som även inspirerat sin storasyster Akhi.

Akhi berättar:
– Jag drömmer om att kunna cykla tillsammans med min mamma. Det är inte möjligt nu. Men i framtiden ska jag göra det. Hoppas jag. Mina föräldrar är stolta över sina cyklande döttrar nu. Och när vår lillasyster Alfi är stor nog ska vi lära henne cykla också!

Att cykla är ett första steg mot jämställdhet. Cyklandet ger frihet och gör det möjligt för fler flickor att gå i skolan vilket minskar risken för barnäktenskap. Det blir en positiv spiral.

Men Diakonias cykelprojekt skapar också självförtroende och tjejer som vågar drömma. Tjejer som vågar säga emot och tjejer som tar plats.

Cykelprojektet förändrar sakta men säkert också normerna i samhället. När fler flickor fortsätter gå i skolan blir det lättare för de familjer som vill följa i samma spår. Och när en ny generation flickor utbildar sig, tar plats och erövrar sin frihet formas också en ny generation föräldrar. Föräldrar som vågar göra på ett nytt sätt.

– Om 20 år tror jag inte det kommer att finnas barnäktenskap här, säger Diakonias landchef i Bangladesh, Khodeja Lopa Sultana.

Det är ett modigt påstående. Men någon måste gå före och visa vägen. Och Khodeja har med egna ögon sett hur cykelprojektet sprider sig över landet. Fler organisationer, byar och städer vill vara med och skapa jämställdhet och stoppa barnäktenskap med hjälp av en cykel.

Eller som Sharifa säger:
– Jag kommer att cykla tills jag dör. Även om jag gifter mig så kommer jag inte sluta cykla.