Cykelprojektet – så funkar det

Med cykeln bygger vi jämställdhet i Bangladesh. Hur då? Jo, cykeln är ett säkert och ekonomiskt färdmedel som ger flickor en tryggare skolväg. Det säkrar flickors skolgång och minskar risken för barnäktenskap. Dessutom innebär det ökad rörlighet, frihet och självkänsla.

Bangladesh är ett av de länder i världen med största andel barnäktenskap. Även om den lagliga åldern för att gifta sig är 18 år för kvinnor (och 21 för män), blir mer än hälften av alla flickor bortgifta innan de fyllt 18 år.

En flicka som gifts bort som barn går miste om sin egen barndom. Det innebär att hon slutar i skolan och tvingas stanna hemma för att ta hand om hushållet - och i många fall att hon behöver föda egna barn. Barnäktenskap är betydligt vanligare i familjer som lever i fattigdom. Många familjer ser sina döttrar som en ekonomisk börda. Normen är att flickor gifter sig och blir hemmafruar i sin nya familj, medan man ofta satsar på sönernas utbildning, eftersom de i framtiden även kommer försörja föräldrarna.

– Flickor diskrimineras från födseln. De får inte samma möjligheter som pojkar, berättar Khodeja Sultana som är chef på Diakonia i Bangladesh.

Traditionen att flickans familj betalar en hemgift finns fortfarande, trots att det enligt lag är förbjudet. Och hemgiften blir högre ju äldre en flicka är när hon gifter sig. Det finns också en föreställning om att äktenskapet skyddar flickan mot sexuella trakasserier och våldtäkt, och att ju tidigare hon gifter sig, desto mindre är risken. Men verkligheten är att de brotten ofta begås just inom äktenskapet.

– Våldtäkt inom äktenskapet är inte olagligt i Bangladesh. Det är accepterat. Även andra former av fysiskt och ekonomiskt våld är vanligt inom äktenskapet, särskilt för yngre kvinnor, fortsätter Khodeja.

En viktig pusselbit är utbildning. Alla studier som görs på området visar på samma fakta: flickors utbildning är det effektivaste botemedlet mot barnäktenskap. Av flickor som inte har någon utbildning är det 75 procent som gifts bort före 18 års ålder, och för varje år i skolan som en flicka går klart minskar risken för barnäktenskap.

Cykelprojektets utgångspunkt är att alla flickor ska få möjlighet stanna kvar i skolan och utbilda sig. Men många flickor blir trakasserade eller utsatta för våld på deras väg till skolan, och det leder till att flickor hoppar av. Lösningen blev en cykel.

En cykel är ett billigt, snabbt och säkert färdmedel. Den ökar flickornas rörelsefrihet, och gör skolvägen tryggare. Det innebär att flickor kan stanna kvar i skolan. Men det är inte alls självklart att flickor i Bangladesh får lära sig cykla. Normer kring vad en flicka får och kan göra är snäva. Den traditionella platsen för en flicka är hemmet, och flickor och kvinnor rör sig sällan utomhus utan manligt sällskap. Men med Cykelprojektet bryter vi den normen, och varje flicka som sätter sig på cykelsadeln visar att det är möjligt.

– Folk har sagt till mig: "du är en tjej, varför cyklar du?", "hon är skamlös, hon skäms inte för att hon cyklar", och jag har också fått höra: "du är inte en pojke, bara pojkar får cykla", berättar 17-åriga Iesrat som lärt sig cykla genom projektet. En erfarenhet hon delar med de flesta andra tjejer som är med.

Därför får flickorna lära sig cykla tillsammans i cykelskolor. Inom Cykelprojektet håller vi också utbildningar och samtal med lärare, föräldrar och makthavare i samhället. Vi pratar om riskerna med barnäktenskap, om flickors och kvinnors rättigheter, och om varför det är så viktigt för flickor att utbilda sig.

– Genom projektet har vi kunnat ta itu med myter om barnäktenskap, och myter om kvinnor i vårt samhälle. Vi utmanar föreställningen om att flickor är en belastning för familjerna, och visar att flickor kan klara av vad som helst. Till och med försörja sig själva. Och cykeln har blivit ett otroligt viktigt verktyg för att stärka tjejerna, berättar Sultana Razia, som arbetar med Cykelprojektet på Diakonias samarbetsorganisation SARA.

Cykelprojektet startades 2010 i ett antal byar i norra Bangladesh. Idag driver vi det ihop med flera samarbetsorganisationer och projektet har spridit sig till flera olika delar av landet. Över 10 000 flickor har än så länge lärt sig cykla genom projektet. Men projektet gör skillnad för hela samhället.

Khodeja fortsätter berätta för oss om förändringen som skett:

– Förut såg man aldrig flickor och kvinnor som cyklade. Men nu finns de! De tar sig fram på egen hand, på platser där de tidigare inte vistades utan manligt sällskap. Och varje flicka som cyklar visar för andra att det är möjligt.

Förändringen sker nu, och i de områden som Cykelprojektet drivs har barnäktenskapen minskat. Cykeln har blivit en smart och konkret investering i flickors framtid.