Vi skapar något större tillsammans
Att vara ung i Palestina innebär att leva under det förtryck och våld som ockupationen för med sig. Diakonias samarbetsorganisation Tamer i Palestina för samman ungdomar från olika bakgrunder för att träffas, prata fritt och reflektera över sina rättigheter.
– Tillsammans skapar vi något större, säger 16-åriga Bisen Safi, ledare för ungdomsgruppen Nakhael.
Var du än befinner dig i världen är ungdomstiden fylld av funderingar, ångest inför framtiden, men också hopp och drömmar. Att vara ung i det ockuperade i Palestina adderar ett extra lager. Den ständiga stress som det innebär att vara omgiven av militär, att inte kunna röra sig fritt och det våld som finns i vardagen påverkar livet. Nästan hälften av alla barn över 12 år lider av psykisk ohälsa.
– Att vara ung i Palestina innebär mycket press från samhället. Det finns massor av problem när det gäller skolan och ockupationen som andra unga inte behöver tänka på. Exempelvis är vi väldigt begränsade vad gäller att resa. Att plugga utomlands, det är jättesvårt, berättar Bisen.
I gruppen kan vi uttrycka oss fritt
Att i den kontexten kunna samlas med andra i samma ålder som en själv och få uttrycka sig fritt och utbyta idéer är värdefullt. Här kommer de ungdomsgrupper som Diakonia stödjer och som finns över hela Palestina in.
– Det bästa är att vi i gruppen kan uttrycka oss på ett sätt som vi inte kan göra någon annanstans. På så vis är det annorlunda från skolan, säger Bisen och fortsätter:
– Det är en väldigt speciell upplevelse att leda gruppen. Vi kommer från olika bakgrunder, olika skolor, olika typer av familjer. Det enda vi har gemensamt är åldern, vi är alla mellan 15 och 17 år.
I gruppen utvecklar vi kritiskt tänkande
Bisen berättar att många i gruppen har starka personligheter och viktig övning är att kunna diskutera och förmedla åsikter utan att börja bråka.
– Vi pratar om feminism och här uppkommer starka diskussioner. Vissa säger att feminism inte är en praktisk idé. En i gruppen är väldigt extrem feminist och en annan raka motsatsen. Jag själv tycker att vi måste lära oss mer innan vi kan tycka saker, men det tycker inte alla i gruppen, säger Bisen.
– Gruppen är att sätt för oss att hitta vilka vi är, vad vi gillar och vill göra.
I grupperna får ungdomarna utveckla sin kreativa förmåga och sitt kritiska tänkande. Diskussionerna handlar om böcker, medier, konst, rättigheter och mycket annat. Bisen berättar om en övning i mediekritik där de analyserade personerna på den israeliska valutan, som är den som används i Palestina.
– Vi frågade människor på gatan om de kände igen personerna på sedlarna och många gjorde inte det. Numera är personerna kända kulturella personligheter, förut var det politiska. Vi kom därmed fram till att ockupationen numera inte bara är politisk utan också kulturell, berättar Bisen.
– Vi ser att de ungdomar som varit med i grupperna utvecklar sitt kritiska tänkande och ledarskap. Vi säger att vi hjälper de unga att förstå vad de tycker om och inte tycker om, säger Haneen Khairi på Diakonias samarbetsorganisation.
Framtidens aktiva medborgare
Tanken är att ungdomarna också ska bli aktiva medborgare i sina lokala samhällen. Kunskapen om sina rättigheter gör att de bättre kan stå upp för sig själva och försvara dem.
– Vi får mycket nya idéer från varandra eftersom vi kommer från så olika bakgrunder. På så vis skapar vi något större tillsammans, säger Bisen Safi.