Böcker ger barnen hopp

I Palestina finns våldet överallt. Kriget i Gaza och våldet på Västbanken påverkar barnen, de är rädda, sover dåligt och känner sig otrygga. I den här svåra verkligheten är behovet att få slappna av och bara vara barn enormt stort. Genom historier, lekar och fantasier ger Barnboksprojektet barnen i Palestina en fristad, möjlighet att uttrycka sina känslor och föreställa sig en bättre värld.

12-åriga Nagham Hashem Asad älskar Barnboksprojektet.

Nagham bor i en liten by i närheten av staden Jenin på Västbanken, i Palestina. Hon bor med sin mamma, pappa och syskonen Naya, 3 år och Joseph, 9 år.

– Biblioteket och aktiviteterna är jätteviktiga för oss barn här. Om biblioteket inte skulle funnits så skulle många barn bara sitta hemma. Att ha ett ställe utanför hemmet där vi kan vara hjälper oss att bli bättre på att läsa, rita och att vara sociala. Vi stärks som personer, och får chans att umgås med nya människor. Jag tror att biblioteket gör mig till en bättre människa, jag utvecklas, säger Nagham.

Nagham älskar att rita. När hon kommer hem från skolan brukar hon skynda sig att bli klar med läxorna för att sätta sig och rita.

– För mig är det väldigt avslappnande att rita och måla. Jag får uttrycka mina känslor och jag slappnar av.

Hon lär sig mycket från internet - på Youtube finns många filmer med tips och idéer.

– Jag lär mig hela tiden nya saker och känner hur jag utvecklas och blir bättre.

Nagham är väldigt duktig i skolan och gillar alla ämnen, men allra mest gillar hon bildlektionerna.

Hon är ofta på biblioteket och hon älskar Barnboksprojektets aktiviteter. Två gånger i veckan hålls Barnboksprojektets aktiviteter i biblioteket i Naghams by.

– Jag önskar att det kunde vara varje dag. Jag gillar allt med att vara på biblioteket. Att träffa mina kompisar, att läsa, och jag gillar när vi diskuterar böcker. Jag tycker om att höra alla olika tankar och reflektioner kring böckerna vi läser tillsammans, och sedan brukar vi få rita något som kopplar till handlingen i boken, säger Nagham.

Nagham säger att biblioteket är en del av hennes liv.

– Jag är där varje vecka, men ibland kan jag inte ta mig dit på grund av militären. En gång stormade militären staden när Barnboksprojektets aktiviteter var igång och vi var fast i biblioteket jättelänge och kunde inte ta oss därifrån förrän militären lämnade.

På Västbanken är säkerhetssituationen svår och Naghams föräldrar är ständigt oroliga för att något ska hända dottern. Hotfulla situationer uppstår ofta, och det har blivit ännu värre sedan kriget i Gaza inleddes.

– Jag blir rädd när israeliska soldater är i byn, men jag försöker att hålla mig lugn. När jag är rädd brukar jag sätta mig ner och ta fram en bok. Sedan koncentrerar jag mig på att läsa och försöker att leva mig in i händelserna i boken så att det nästan känns som att jag är där, i en annan värld. Jag försöker glömma den riktiga världen och det som är farligt här. Jag älskar att läsa, och det hjälper mig att hålla mig lugn, säger Nagham.

Men den verkliga världen tränger sig på och skrämmer.

– Det är hemskt att se all förstörelse i Gaza och höra om alla barn som har dödats och förlorat sina föräldrar, och som har tvingats fly. Jag är jätterädd för att det som händer i Gaza kan hända här på Västbanken. Under militärens senaste räder mot staden har jag varit väldigt rädd och orolig och bara önskat att det ska ta slut. Efter en räd åkte jag till Jenin för att köpa skolböcker och blev så ledsen när jag såg att hela gator och affärer jag tyckte om hade förstörts och låg i ruiner, säger Nagham.

Sedan kriget i Gaza inleddes har våldet på Västbanken eskalerat. Israelisk militär gör ofta räder i Jenin, och det har bland annat lett till att Naghams lärare inte har kunnat ta sig till skolan, så undervisningen har oftast skett digitalt. Många skolaktiviteter, som studiebesök och utflykter har helt ställts in. Och andra glädjeämnen i Naghams liv har också försvunnit. De vackra dekorationerna vid ramadan och alla festligheter vid eid ställdes in i solidaritet med familjerna i Gaza.

– För att fira eid brukar vi gå på tivoli och besöka parker, men inget sådant har vi kunnat göra sedan kriget började, säger Nagham.

Under kriget har Nagham fortsatt att rita.

– Jag använder de pennor och papper som jag hade innan. Men jag längtar tills kriget tar slut så att pappa kan börja jobba igen. Kriget har påverkat allas ekonomi. Det är ont om jobb och lönerna har sjunkit på grund av alla avstängda vägar och vägspärrar. När kriget är slut hoppas jag att jag kan köpa några pennor som jag alltid har önskat mig. Jag skulle vilja ha dem själv, men också ge till mina kompisar som gillar att rita, säger Nagham

Nyligen ritade hon en serie teckningar till en utställning som kulturdepartementet skulle anordna i Jenin.

– Tyvärr har utställningen skjutits upp på grund av de senaste israeliska räderna i staden, säger Nagham.

Hon längtar tills kriget tar slut.

– Då vill jag besöka Jerusalem. Jag skulle vilja resa och upptäcka världen.

För framtiden önskar Nagham att hon lyckas bra i skolan, att hon kan ha en egen ateljé, bli känd konstnär. Helst vill hon jobba som bildlärare, eller som läkare.

– Drömmen är att bli läkare, att kunna hjälpa människor, eller att bli ännu duktigare på att måla och att bli bildlärare.