Vad gör biståndet?
Svenskt bistånd finansierar satsningar inom en rad olika områden som alla bidrar till ett bättre liv för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Vatten och mat
Var tionde person på jorden saknar rent vatten, och ännu fler går och lägger sig hungriga ikväll. Och imorgon. Och i övermorgon. Så kan vi ju inte ha det. Vatten och mat handlar om våra mest grundläggande behov. Det är också en mänsklig rättighet att slippa det lidande som brist på mat och vatten ger. Fortfarande dör cirka 800 barn som är yngre än fem år varje dag av sjukdomar som de drabbas av på grund av smutsigt vatten och dålig sanitet.
Det enda hållbara sättet att få mat på bordet är att människor får möjlighet att sätta den där av egen kraft. Bistånd ger människor möjlighet till egen försörjning genom allt från utveckling av smart och hållbar odling, till stöd till småföretagare och yrkesutbildning.
SOMALIA: Nimco Mahmoud har mat på bordet. Så har det inte alltid varit, men tack vare Växthusprojektet har hon lärt sig klimatsmart odling och fått tillgång till ett växthus som skyddar hennes grödor från stormar, torka och insektsangrepp. Läs mer Växthusprojektet!
Jämställdhet
Så länge orättvisor mellan män och kvinnor finns överallt kan vi inte utrota fattigdomen. Därför arbetar många biståndsprojekt specifikt med att förbättra livet för flickor och kvinnor. Jämställdhet finns dessutom med som en röd tråd även i utvecklingsprojekt som har en annan huvudinriktning.
Diakonia samarbetar med organisationer världen över för att utmana patriarkala strukturer, så att alla människor oavsett kön eller sexuell läggning ska ha makt att påverka sina liv.
Många framsteg har gjorts de senaste trettio åren när det gäller jämställdhet i världen. Exempelvis går allt fler flickor i skolan och fler flickor fullföljer också skolåren. Färre flickor gifter sig och föder barn medan de själva är barn. Men det finns många utmaningar kvar, och så länge världen fortsätter vara orättvist uppdelad utifrån kön gör biståndet skillnad för världens flickor, kvinnor och hbtqi-personer.
BANGLADESH: I Bangladesh har cykeln blivit nyckeln till ökad jämställdhet. Cykeln ger rörelsefrihet, självförtroende och möjligheten att ta sig till skolan. Och det minskar risken för barnäktenskap och fattigdom. Läs mer om Cykelprojektet!
Demokrati och mänskliga rättigheter
Fattigdom handlar om brist på mat, vatten och någonstans att bo. Men inte enbart det. Den handlar också om att sakna makt över sitt eget liv och möjligheten att göra sin röst hörd. Tyvärr går det just nu bakåt för demokratin i världen. I 15 år i rad har utvecklingen gällande mänskliga rättigheter gått bakåt i fler länder än där den gått framåt!
Fattigdom och ekonomiska skillnader hänger starkt ihop med demokrati. När makthavare misslyckas med att tillgodose basala behov, försvagas förtroendet för demokratiska institutioner.
Svenskt bistånd stöttar demokratikämpar och organisationer i hela världen som försvarar demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.
MALI: Mama Samaké är sekreterare i medborgarnas råd i sin kommun i Mali. Hon lyssnar på invånarnas frågor och förslag och diskuterar dessa med politikerna. Rådets arbete skapar dialog mellan byborna och politiska ledare, vilket stärker demokratin.
Att beslutfattare hålls ansvariga leder till beslut som är bättre för medborgarna. Ett exempel är att hälsoklinikerna i området har rustats upp. Läs mer!
Hälsa
Coronapandemin visade tydligt på hur ojämlik världen är när det kommer till hälsa. I Sverige erbjöds vi gratis vaccin mot sjukdomen som miljoner människor dött av. Och om vi blir sjuka finns det vård att få. Så är det inte för människor i fattiga länder.
Många stora framsteg har gjorts när det gäller global hälsa – människor lever längre och är friskare. Mödra- och barnadödligheten har minskat dramatiskt och kampen mot aids har halverat antalet dödsfall i sjukdomen. De här framstegen är till stor del resultat av effektivt bistånd. Men utmaningar finns kvar. Fortfarande är vård och medicin något många människor måste betala för själva. Svenskt bistånd arbetar för att fler ska kunna få vård och medicin när de behöver, till exempel med allmän sjukförsäkring. Vi satsar också mycket på barn och kvinnors hälsa genom utbildning av barnmorskor och satsningar på säkra förlossningar.
PERU: I det torra ökenlandskapet i södra Peru leder brist på rent vatten till sjukdomar hos framför allt barnen, som bland annat drabbas av blodbrist. Mammorna i byn Casablanca tog saken i egna händer, och med stöd från Diakonia startade de ett cirkeljordbruk som kräver mindre vatten. Det har lett till att de kan odla fler grödor, barnen får en mer näringsrik kost, och sjukdomarna har blivit färre. Läs mer om projektet!
Skolgång
Egentligen går det bra när det gäller utbildning i världen – fler och fler barn går i skolan. Men, så kom coronapandemin och 1,5 miljarder barn stängdes ute från sina skolor. Det är ofattbart många. Vi vet att det kommer att få negativ effekt på lång sikt. Minskad kunskap och risk att miljoner barn aldrig kommer tillbaka till skolan.
Kopplingarna mellan utbildning och fattigdom är många. Många av de människor som lever i fattigdom saknar en bra utbildning. Och risken att inte får gå i skolan är större för barn till fattiga föräldrar än till rikare. Att alla barn får en bra grundutbildning är en nyckel till att bryta fattigdomen och skapa en bättre framtid. För det enskilda barnet, men också för samhället i stort.
Vanliga hinder mot skolgång är att det är dyrt, att det är lång till skolan och att det saknas vatten och toaletter på skolorna. Allt detta arbetar svenskt bistånd med att ändra på.
THAILAND: I norra Thailand lever många barn till migrantarbetare från Myanmar. Eftersom de inte pratar thai riskerar de att hamna utanför skolsystemet. Här driver Diakonia Skolprojektet, där barnen till migrantarbetarna får undervisning på sitt språk, möjlighet att lära sig thai, och en trygg plats att vara på när föräldrarna arbetar långa dagar. Läs mer om Skolprojektet!
