Smarta skattesystem för kvinnors rättigheter

I samband med det internationella toppmötet i FN:s kvinnokommission pågår en global folkrörelsekampanj på temat ”skatterättvisa för kvinnors rättigheter”. Kampanjen visar hur kopplingen mellan skattepolitik och skattesystem påverkar kvinnors rättigheter och framför ett antal krav för att skatter ska bidra till att främja jämställdhet.

Det är ett faktum att skattesystem och skattepolitik, likt andra politikområden i länder runtom i världen, i många fall bidrar till diskrimineringen och marginaliseringen av kvinnor i samhället. Men skattesystem kan också vara ett verktyg för att stärka kvinnors rättigheter om de utformas smart. I utvecklingsländer utgör skatteintäkter en stabil om än alltför liten finansieringskälla för välfärdssystem som kan främja jämställdhet.

Regeringar runtom i världen går varje år miste om hundratals miljarder dollar i skatteintäkter på grund av multinationella företags aggressiva skatteplanering. Ovanpå det så sker ett utflöde av kapital genom företags och individers olagliga skatteflykt. Det handlar om stora summor pengar som istället skulle kunna användas till att bygga upp välfärdsystem som stärker kvinnors rättigheter och möjligheter i samhället. Att stoppa skatteflykt i alla dess former är därför viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv.

Regressiva* skattesystem inverkar generellt negativt på människor som lever i fattigdom varav merparten är kvinnor. Ett exempel är indirekta skatter i form av moms på varor som slår proportionellt hårdare mot hushåll med knappa inkomster. Många regeringar inför moms på varor som ett sätt att öka skattebasen, samtidigt som företag ges stora skattelättnader för att främja investeringar. Effekterna på jämställdhet av olika skatteåtgärder måste alltid analyseras.

*En regressiv skatt innebär att låginkomsttagare i förhållande till sin inkomst får se en större andel av sin inkomst gå till skatt. Källa: Wikipedia

Skatt på inkomst är i flera länder utformad på ett sätt som gynnar män på bekostnad av kvinnor. Det kan exempelvis handla om att skatteavdrag är mer tillgängliga för män som anses vara familjens huvudsakliga försörjare. Skattesystem kan också grunda sig på olika diskriminerande lagar, till exempel äktenskapslagar eller egendomslagar. Detta strider mot de åtaganden regeringar gjort inom ramen för FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

För att utvecklingsländer ska kunna nå målen i Agenda 2030 måste de mobilisera inhemska resurser och öka sina skatteintäkter. Bistånd kan bidra men räcker inte som finansieringskälla. Skatteflykten måste därför stoppas och skattebasen öka. Regeringar måste också axla sitt ansvar och investera i uppbyggnad av fungerande välfärdssystem som bidrar till att främja kvinnors rättigheter.