Diakonia - Människor som förändrar världen

Granskning visar att företagen missar mänskliga rättigheter

Regeringen behöver skärpa kraven på företagens människorättsarbete genom att kräva en obligatorisk analys av vilka konsekvenser verksamheten får för mänskliga rättigheter. Det skriver Diakonia tillsammans med Amnesty och Fair Action i Expressen i dag.

2019-03-12

Svenska företag är alldeles för dåliga på att redovisa sitt arbete med mänskliga rättigheter, och många lever inte ens upp till de nya lagkraven för hållbarhetsredovisning, det visar en granskning av 28 storföretags hållbarhetsrapporter som Diakonia, Amnesty och Fair Action har gjort.

Nedslående resultat

Resultatet är nedslående men också förvånande, eftersom de hållbarhetsrapporter vi valde att granska kom från företag vars verksamhet löper stor risk att resultera i, eller bidra till, omfattande negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Några exempel:

  • 13 av 28 granskade företag ger ingen beskrivning av kopplingen mellan sin verksamhet och riskerna att inverka negativt på mänskliga rättigheter.
  • 19 av 28 företag analyserar inte om policyn för mänskliga rättigheter har följts i praktiken.
  • Majoriteten av företagen inte lever upp till FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
  • Bara fem av de 28 företagen har redovisat att de har genomfört en konsekvensanalys av hur de identifierar och hindrar negativ påverkan på mänskliga rättigheter, så kallad human rights due diligence, vilket krävs enligt principerna.

Exemplen är många på hur företagen påverkar mänskliga rättigheter negativt – skoföretag som inte kontrollerar användningen av hälsofarliga kemikalier i skotillverkningen, klädföretag som bidrar till att textilarbetarnas löner i produktionsländerna hålls nere, livsmedelsföretag som inte följer upp att odlingen av jordbruksvaror resulterat i akut vattenbrist för befolkningen, samt att barn och vuxna under livsfarliga arbetsförhållanden utvinner exempelvis kobolt i undermåliga gruvor.

Obligatorisk konsekvensanalys behövs

Granskningen visar att regeringens ansträngningar att stärka kraven på företags hållbarhetsarbete med den nya lagstiftningen inte är tillräckliga. Inför valet 2018 frågade Diakonia de svenska partiledarna om de är beredda att införa bindande regler för att öka de svenska företagens respekt för mänskliga rättigheter. Fem av åtta partier svarade ja. För att Sverige med gott samvete ska kunna hävda att vi omsätter FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter i praktisk handling bör regeringen införa en obligatorisk human rights due diligence. Det skulle också vara i linje med regeringens ambitioner i Sveriges nationella handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter.

En sådan lagstiftning bör:

Gälla företag med verksamhet i Sverige och utomlands

Ställa krav på företag att systematiskt arbeta för att identifiera, hindra, begränsa och gottgöra potentiell och faktisk negativ påverkan på mänskliga rättigheter i företagens hela globala leverantörskedja

Ställa krav på företag att prioritera åtgärder för att komma tillrätta med verksamhetens mest allvarliga påverkan på mänskliga rättigheter

Ställa krav på företag att arbetet redovisas offentligt

Näringslivet spelar en viktig roll för förverkligandet av de globala målen om en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Om målen ska kunna nås måste regeringens ambitionsnivå och takten höjas. Svensk lagstiftning om obligatorisk human rights due diligence är ett effektivt instrument för att kunna ta de nödvändiga kliven mot en hållbar framtid. Agenda 2030-delegationen skriver på DN Debatt 11/3 att de förespråkar att regeringen utreder förstärkt nationell lagstiftning om företag och mänskliga rättigheter.

Läs även denna färska granskning av 150 europeiska företag genomförd av Alliance for Corporate Transparency, som drar liknande slutsatser.