”Västbanken börjar likna Gaza” 

Situationen på Västbanken är akut. Bosättare och israelisk militär hotar, dödar och driver palestinier på flykt. Diakonias samarbetsorganisationer finns på plats och ser hur situationen snabbt förvärras.

– Vissa områden på Västbanken börjar likna Gaza. Nu måste omvärlden reagera, säger Guy Shalev på Diakonias israeliska samarbetsorganisation Läkare för mänskliga rättigheter.

Två gånger i veckan åker israeliska Läkare för mänskliga rättigheter med sin mobila klinik över gränsen till Västbanken för att ge vård till palestinier som inte kan ta sig till sjukhus. De senaste veckorna har situationen blivit kritisk.

– Nu finns vägspärrar och grindar överallt. Israelisk militär släpper inte förbi oss, vi måste få tag på nya minibussar som kan möta upp på andra sidan grinden. Vi måste klättra över grindarna och ofta har vi tung medicinsk utrustning med oss som vi måste lyfta över, säger Guy Shalev på Läkare för mänskliga rättigheter.

Verkligheten som möter dem på Västbanken är akut.

– Det har länge varit svårt, men det vi ser nu är fruktansvärt. Fattigdomen har förvärrats, arbetslösheten är utbredd, människor kan inte förflytta sig, de kan inte ta sig till läkare. De medicinska behoven är skriande. Folk behöver mediciner för att överleva, säger Guy Shalev.

Det händer att människor dör i vägspärrar för att de inte kan komma till sjukhus i tid. Vägar är förstörda och blockerade. Ambulanser kan inte ta sig till sjukhusen.

– Attackerna mot sjukhus på Västbanken börjar likna attackerna mot sjukhus i Gaza, säger Guy Shalev.

– Det som händer på Västbanken nu är helt oacceptabelt. Nu måste våra svenska politiker på allvar ställa krav på Israel. Sverige kan inte bara stilla titta på när så här allvarliga brott begås, säger Diakonias generalsekreterare Mattias Brunander.

Den internationella domstolen gav i juni en order som innebär att Sverige måste ”vidta åtgärder för att förhindra handels- eller investeringsförbindelser som bidrar till att upprätthålla den illegala situation som Israel har skapat i ockuperade palestinska territoriet”.

– Den svenska regeringen måste följa domstolens order. Ett första steg är att förbjuda handel och samverkan med illegala bosättningar och avsluta militär import och samarbete. Det är också förslag som har lagts fram i EU, säger Mattias Brunander. 

Den 21 januari, två dagar efter att vapenvilan i Gaza trädde i kraft, inledde Israels militär operation “Järnmuren” mot flyktingläger på norra Västbanken, bland annat Jenin, Tulkarm, Nur a-Shams och Faraa. Operationen är mer omfattande och brutalare än tidigare operationer. Hundratals soldater, pansarfordon och högteknologiska vapen används. Boende i flyktinglägren har beordrats att omgående evakuera och militären har stannat kvar i lägren i sju till tio dagar. Under tiden har de systematiskt förstört vägar, elnät, vattenledningar, avloppssystem, byggnader och annan infrastruktur. Soldaterna har också vandaliserat lägenheter, och infarter och utfarter till lägren har blockerats. Som ett resultat av operation ”Järnmuren” har 30 000-40 000 människor fördrivits. Många av dem är nu hemlösa och saknar någonstans att ta vägen.

Militären har också blockerat vägar som leder till sjukhusen i Jenin och Tulkarm med stora jordhögar. Det hindrar ambulanser från att komma fram, och patienter måste gå till fots till sjukhusen, vilket är väldigt riskfyllt. De blockerade vägarna gör det också omöjligt för sjukvårdare att nå skadade och sjuka i drabbade områden, och att evakuera människor som är i akut behov av vård.

I sjukhusentrén har en spärr satts upp, där militären kräver att alla identifierar sig, och en del personer har nekats tillträde och därmed nekats vård. Även alla som lämnar sjukhuset måste legitimera sig. Blockaderna av vägar och förstörelsen av infrastruktur har även hindrat att mat, vatten, och medicinsk utrustning kommer fram till sjukhusen.

Läkare för mänskliga rättigheters mobila klinik gjorde tidigare ett besök i veckan på Västbanken, och tog emot ca 200 patienter per gång. Sedan en tid har de fördubblat besöken, och tar nu emot ca 500 patienter per gång. Alltså en femdubbling av antalet patienter per vecka, och de delar ut mångdubbelt mer mediciner. Dessutom gör de besök med en specialiserad klinik för patienter med njursjukdomar, och de har en klinik som är specialiserad på kvinnliga patienter.

– Förut reste folk långt för att komma till våra kliniker. Nu har de inte möjlighet att resa, alla kommer från de ställen vi besöker. Ändå är det så många fler patienter, säger Guy Shalev.

Läkare för mänskliga rättigheter ger också psykosocialt stöd till ambulanspersonal som jobbar på Västbanken. De hamnar i svåra situationer och ser just nu hemska saker, i synnerhet i de norra delarna av Västbanken.

– Det är brist på ambulanser. Både sjukvårdare och patienter lider, säger en ambulansförare som vill vara anonym.

Att få sjukvård är en grundläggande rättighet.

– Det begås systematiska brott mot rätten att få vård, säger ambulansföraren.

Läkare för mänskliga rättigheter ger också vård till palestinier i israeliska fängelser. Många har utsatts för våld och tortyr. Internationella Röda korset tillåts inte träffa palestinska fångar i israeliska fängelser, och fångarna är mkt utsatta. Israel har vägrat att dela information om hur många palestinier som har dött i fängelserna.

– Nu måste internationella samfundet agera för att skydda palestinier grundläggande rättigheter. Särskilt deras rätt till hälsa, säger Guy Shalev.

Rubrikbild: Wahaj Bani Moufleh/ActiveStills