Uppmaning till svenska parlamentariker: Kräv att våldet upphör

I Colombia har militär satts in mot demonstranter som sedan den 28 april protesterat mot president Duques föreslagna skattereform. Diakonia fördömer det övervåld som kravallpolis utsatt demonstranter för och uppmanar Sverige att agera för en fredlig lösning på konflikten genom att mana till dialog.

Tiotusentals demonstranter har intagit gatorna i Colombia för att visa sitt missnöje mot situationen i landet. Regeringens planer på att - mitt i pandemins tredje smittvåg - höja skatter och moms på basvaror som vatten, el och hushållsgas, fick bägaren att rinna över.

Kritiker menar att de föreslagna reformerna av skattesystemet särskilt riskerade att drabba låginkomsttagare och att förvärra situationen för redan utsatta människor. Diakonias samarbetsorganisation Ruta Pacífica varnade för att reformerna skulle öka klyftorna och att särskilt kvinnor, flickor och de samhällen de lever i skulle drabbas eftersom även hälsovården skulle påverkas. Kvinnoorganisationen krävde därför att regeringen skulle ta tillbaka förslagen.

Trots att president Ivan Duque har dragit tillbaka förslaget har människor, som redan är hårt prövade efter ett år av hårda restriktioner, fortsatt att protestera i ett hundratal av landets kommuner.

Hittills under protestvågen har 24 människors mist livet, av allt att döma till följd av kravallpolisens övervåld, 1180 personer har frihetsberövats, 380 har skadats och 15 personer har utsatts för könsbaserat våld.

I år fyller fredsavtalet mellan den colombianska regeringen och FARC-gerillan fem år. Trots vissa framsteg har 904 sociala ledare och människorättsförsvarare mördats sedan avtalet skrevs under och trenden ser tyvärr inte ut att avta. Längs Stillahavskusten och i nordöstra Colombia har våldet eskalerat vilket lett till att människor har tvångsfördrivits, att samhällen har isolerats och att livsmedelstransporter har blockerats.

Samtidigt har den militära närvaron stärkts runtom i landet och den colombianska regeringen har tidigare tillkännagett en planerad förnyelse av sin stridsflygplansflotta. Pandemin har förvärrat det redan allvarliga humanitära läget och vidgat klyftorna. Det är mot denna bakgrund som de senaste dagarnas protester måste ses. Även användningen av militär och kravallpolisens oproportionerliga våld mot demonstranter sker utifrån denna utveckling i landet och utgör ännu ett hot mot att fredsavtalet ska kunna genomföras.

Förtroendet för Sverige är starkt i Colombia tack vare det långsiktiga och konsekventa stödet till fred, till det civila samhället och till de internationella organ som verkar för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Tillsammans med åtta andra svenska organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter i Colombia, uppmanar vi i ett brev den svenska regeringen och andra svenska parlamentariker:

Att likt EU:s utrikeschef Josep Borell offentligt fördöma repressionen av fredliga protester och det extrema våld som ägt rum i Colombia, och uppmana andra centrala beslutsfattare att göra detsamma.

Att kräva att myndigheterna garanterar medborgarnas grundläggande rättigheter och att oberoende utredningar av de människorättskränkningar som ägt rum i samband med protesterna omgående tillsätts för att förhindra straffrihet.

Att uppmana EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter som också är unionens särskilda sändebud för fredsprocessen i Colombia, Eamon Gilmore, att genomföra ett europeiskt observationsuppdrag på plats i Colombia för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna.

Att fortsatt se över samstämmigheten (i politiken för den globala utvecklingen, PGU) i Sveriges officiella relationer med Colombia. Att exportera Jas Gripen eller annan krigsmateriel till Colombia står i konflikt med Sveriges åtaganden i PGU och bör inte komma på fråga så länge tvivel finns kring hur colombianska statliga aktörer efterlever kraven på mänskliga rättigheter.

Att utnyttja det faktum att det redan pågår en dialog mellan svensk och colombiansk polis inom ramen för ett Sida-stött samarbete och i den understryka vikten av dialog och fredlig konfliktlösning, samt tydligt markera att svenskt bistånd inte på några villkor kan finansiera en institution som utövar oberättigat våld mot den egna befolkningen.

Att stärka och följa upp kraven på den colombianska regeringen när det gäller det svenska och europeiska stödet till genomförandet av fredsavtalet. Samtidigt som framsteg hyllas måste de förseningar och svagheter som bland annat FN:s verifieringsmission, colombianska människorättsorganisationer och Kroc-institutet löpande rapporterar om synliggöras och krav på åtgärder framföras.