Svenska sparpengar kopplas till Jemenkonflikten
2020-02-06De sju största bankerna i Sverige fortsätter att finansiera och investera miljarder i företag som är inblandade i kontroversiell vapenexport, exempelvis till länder som deltar i Jemenkonflikten. Det visar en uppföljningsrapport från Diakonia och Fair Finance Guide.
Svenska storbanker kopplas till vapenaffärer som exempelvis export av granatkastare och flygande stridsledningscentraler till Förenade Arabemiraten, och motorer till stridsflygplan i Saudiarabien. Båda länderna är stridande parter i Jemenkonflikten, där människor flyr undan flyganfall och bombattacker i det som FN kallar världens största humanitära kris. Det visar uppföljningsrapporten Bomber och granater – svenska bankers stöd till kontroversiell vapenexport.
Vapenexport till kontroversiella länder
Enligt rapporten har de sju granskade bankerna (Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Skandia och Swedbank) fortfarande finansiella kopplingar till 15 företag inblandade i kontroversiell vapenexport. Det är företag som exporterar vapenrelaterade produkter till länder som klassas som auktoritära regimer, kränker mänskliga rättigheter eller är inblandade i väpnade konflikter.
– Bankerna måste ta ansvar för att allas våra sparpengar inte stödjer vapenexport till länder som förtrycker sin befolkning eller deltar i Jemenkriget, säger Penny Davies, Diakonias policyrådgivare i utvecklingsfinansiering.
De sju bankernas fonder investerade 4,6 miljarder kronor i företagen, per årsskiftet 2018/2019. Dessutom har fyra av bankerna (SEB, Danske Bank, Nordea och Swedbank) även gett lån och andra finansieringstjänster till sex av företagen, till ett värde av totalt 20,7 miljarder kronor. Totalt handlar det alltså om över 25 miljarder kronor, varav 23 miljarder till företag som exporterat olika typer av krigsmateriel till stridande parter i Jemenkonflikten.
Hur använder bankerna dina sparpengar?
De sju största bankerna i Sverige fortsätter att finansiera och investera miljarder i företag som är inblandade i kontroversiell vapenexport, exempelvis till länder som deltar i Jemenkonflikten.
Bryter mot riktlinjer och underlättar verksamheten
Sedan den förra granskningen 2016 har en del framsteg gjorts. Bankernas sammanlagda investeringar i företagen har minskat och alla bankerna har förbättrat sina riktlinjer gällande kontroversiell vapenexport. Samtidigt visar granskningen att fyra av bankerna (Länsförsäkringar, SEB, Skandia och Swedbank) bryter mot sina egna riktlinjer, och därmed löften till kunderna. Hos SEB och Danske Bank hittades några av företagen även i bankernas etik- och hållbarhetsfonder.
Anmärkningsvärt är också att bankerna stödjer företagen på fler sätt än genom investeringar, bland annat genom lån.
– Att bankerna ger lån till vapenföretagen är ännu värre än att de investerar. Lånen hjälper företagen att fortsätta verksamheten. Bankerna borde ställa mycket högre krav på företag för att de ska få låna pengar. Det skulle även många bankkunder uppskatta, säger Jakob König som är projektledare för Fair Finance Guide på organisationen Sveriges Konsumenter.
Rapporten ger följande fyra rekommendationer till bankerna:
Banken investerar Saras sparpengar i vapenexport
För tre år sen protesterade Sara Paulson mot att hennes bank investerade hennes sparpengar i kontroversiell vapenexport. Hon är besviken på att så lite har förändrats sen dess trots påtryckningar från bankkunder, medier och organisationer.
Granskningen är avgränsad till bankernas fondinvesteringar respektive lån och andra finansieringstjänster (utgivning av obligationer) till 15 utvalda vapenföretag per årsskiftet 2018/2019. Vapenföretagen har under perioden 2014-2018 exporterat vapen till 49 länder som anses vara särskilt kontroversiella destinationer för vapenexport. Läs mer om granskningsmetoden i den fullständiga engelska rapporten.
Hållbart företagande
Företagen måste respektera mänskliga rättigheter
Diakonia arbetar för att företag ska respektera mänskliga rättigheter och främja jämställdhet. För en hållbar och jämställd utveckling måste även privata aktörer vara med. Företag måste känna till och motverka negativ påverkan på människor och miljö i hela sin verksamhet, vara transparenta och konsultera dem som påverkas.
Följ biståndsdebatten!
Är du intresserad av våra fokusfrågor och vill bli uppdaterad med nyheter, fakta och analyser kan du anmäla dig till vårt e-nyhetsbrev.
