Skatt – en del av företagens ansvar

Skatteflyktsskandaler avslöjar gång på gång hur individer och multinationella företag på olika sätt smiter undan sin del av skatten. Men nya initiativ växer fram – både som regelverk och av företagare själva – när allt fler börja driva skatt som hållbarhetsfråga.

Globala skatteflyktsskandaler har avslöjat hur individer och multinationella företag på olika sätt smitit från eller minimerat sina skattebetalningar, ofta genom icke transparenta skatteparadis. Exponeringen i media har tillsammans med påtryckningar från civilsamhället och folkvalda drivit fram nya regelverk på skatteområdet. Det har också växt fram frivilliga initiativ tagna av företag som ser skatt som en naturlig del av sitt hållbarhetsarbete. Investerare, som förväntar sig ett ansvarsfullt agerande av företagen, driver också fram nya initiativ.

Det internationella skattesystemet är fullt av kryphål. Före detta IMF-chefen Christine Lagarde sade att regelverket för företagsbeskattning är ”fundamentalt föråldrat” och att det måste anpassas till dagens globaliserade och digitaliserade ekonomi. Processer för detta pågår inom OECD och EU, men mycket återstår.

Inget av de nya regelverken ger full insyn i form av offentlig land-för-land-rapportering av multinationella företags vinster, skatter och annan relevant data - ett krav från folkrörelser som skulle öka möjligheterna att stoppa skatteflykt. Inom OECD-samarbetet sker utbytet av information mellan skattemyndigheter, utan insyn vare sig från folkvalda eller andra. Inget av de minst utvecklade länderna är delaktiga i informationsutbytet, vilket visar på otillräckligheten i systemet och behovet av att informationen görs tillgänglig för alla. Inom EU har förhandlingarna om offentlig land-för-land-rapportering strandat då de bland annat blockerats av Sverige.

Även om det är staters ansvar att mobilisera skatteintäkter så finns det en förväntning på företag att agera ansvarsfullt på skatteområdet. Det innebär ofta att gå bortom vad lagen kräver. Företag som ägnar sig år filantropi samtidigt som de maximerar sin ”aggressiva” skatteplanering, ses inte trovärdiga.

Det finns flera svar på frågan varför företag bör se skatt som en del av sitt hållbarhetsarbete. En utgångspunkt är det faktum att de globala hållbarhetsmålen saknar finansiering. Redan före covid-19 saknades hela 2500 miljarder USD per år i utvecklingsländer för att klara målen i Agenda 2030. I kölvattnet av pandemin befaras hundratals miljoner människor tryckas tillbaka i fattigdom. Det gör det ännu viktigare att mobilisera skatteintäkter. Även om de är otillräckliga så är skatter den mest stabila finansieringskällan utvecklingsländer har för sjukvård och välfärdsystem som främjar jämställdhet.

I det perspektivet är det ett resursslöseri utan dess like att världens länder förlorar hundratals miljarder dollar varje år på grund av multinationella företags aggressiva skatteplanering. Gränsen är hårfin mellan olaglig skatteflykt och den som sker inom lagens ramar, men mot dess andemening. Men ett lagbrott är inte nödvändigtvis det som avgör om något ses som rätt eller fel. När Starbucks, Google och Amazon förhördes i brittiska parlamentet 2012 om varför de betalade så lite skatt sade den ansvariga parlamentariska kommitténs ordförande: We are not accusing you of being illegal, we are accusing you of being immoral.

Uttalandet gav uttryck för den frustration folkvalda och människor kände med företagens avancerade upplägg för att minimera skatten. I en tid av skriande behov inom sjukvård och växande fattigdom i kölvattnet av covid-19, så lär den frustrationen öka.

På senare år har det växt fram frivilliga ramverk som integrerar skatt i företetags hållbarhetsarbete framdrivna av företagen själva och andra aktörer. Några investerare, som ser företags agerande på skatteområdet som en potentiell riskfaktor, har gått i bräschen. Norges Bank Investment Management antog 2017 riktlinjer som slår fast att de förväntar sig att multinationella företag är öppna på skatteområdet och gör en offentlig land-för-land-rapportering. Ytterligare ett exempel är ett nätverk av 10 globala investerare som enats om rekommendationer till företag, som bland annat innefattar transparent rapportering av skatter på landnivå.

Diakonias systerorganisationer var tidigt ute och publicerade 2015 rapporten Getting to Good som bidragit till den globala diskussionen om skatt och företagsansvar. Rapporten slår fast att ett ansvarfullt agerande på skatteområdet innebär att ett företag:

I december 2019 antog Global Reporting Initiative nya riktlinjer för rapportering av skatt (GRI 207) efter en bred konsultationsprocess där även Diakonia deltog genom Tax Justice Network. I riktlinjerna, som är frivilliga, ingår att företag gör en offentlig land-för-land rapportering. Riktlinjerna som träder i kraft första januari 2021, är ett genombrott i frågan om skatt, transparens och hållbarhet givet att GRI har global räckvidd. Förhoppningsvis kan de också påskynda lagstadgade regler.