Så behöver en EU-lag om företag och mänskliga rättigheter se ut

Den 22 januari tog utrikeshandelsminister Anna Hallberg emot 21 070 underskrifter från kampanjen Visa handlingskraft. 41 företag och 61 fackförbund och organisationer har också ställt sig bakom kampanjens krav på en lag som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter och miljö i all sin verksamhet.

Någon sådan lag finns idag inte i Sverige. Men i EU har processen för att skapa bindande regler för företag och mänskliga rättigheter påbörjats. Kampanjen har velat sätta press på regeringen att driva på mer aktivt inom EU och att börja utreda hur en EU-lag kan integreras i svensk lagstiftning. ⁠Arbetet i Sverige för att säkerställa en effektiv lag måste ske i dialog med civilsamhällesorganisationer, fackliga organisationer och företag, uppmanar kampanjen.

– Vår kampanj Visa handlingskraft visar att stödet i Sverige för en ambitiös HRDD-lagstiftning är starkt, även bland börsnoterade företag, SME:s, fackförbund och allmänhet, sa Åsa Beckius, policyrådgivare privat sektor på Diakonia i samband med överlämningen.

Ministern uttryckte tacksamhet för det arbete som gjorts inom ramen för kampanjen, och sa att civilsamhällets agerande är en förutsättning för Agenda 2030 och att kampanjen har hjälpt till att öka medvetenheten kring frågan. Hon sa också att mänskliga rättigheter i arbetslivet globalt är en hjärtefråga för henne.

– Regeringen instämmer, vi behöver en lagstiftning. Det blir mer power om vi gör det på EU-nivå.

Diakonia välkomnar ministerns uttalande och ser mycket positivt på ett tydligt ställningstagande. Sverige har tyvärr inte varit ett föregångsland politiskt inom EU när det kommer till företags ansvar för hur de agerar i omvärlden inom områden som social hållbarhet, mänskliga rättigheter och skatteflykt. Det finns exempel på svenska företag som varit och är ambitiösa, men detta är endast goda exempel, och de är oftast otillräckliga i sin omfattning för att påverka en utveckling som tyvärr går åt fel håll. Under pandemin har det med förskräckande tydlighet visats hur arbetare i globala leverantörsled behandlas. Sverige bör upphöra att hänvisa till enbart frivilliga riktlinjer när det så uppenbart inte räcker, vilket också EU-kommissionen konstaterat.

Nu är det dags för Sverige att lägga i en växel. I mars väntas ett första utkast på ett EU-direktiv från kommissionen. Flera viktiga omröstningar sker i närtid inom Europaparlamentet. Och även om mycket tyder på att vi kommer att få ett starkt lagutkast, så pågår det intensivt lobbyarbete i Bryssel för att minska ansvarsfrågor kring lagen. Svenska näringslivsorganisationer är bland de mest aktiva, enligt våra källor. Mycket av kritiken ligger nu kring styrelsers aktsamhetsplikt och eventuella ändringar detta kan komma att kräva i svensk bolagsrätt. Vi anser att juridiska konsekvenser av en sådan lagförändring kräver en ordentlig genomlysning, men samtidigt är det av största vikt att styrelsen hålls ansvarig för en human rights due diligence – det vill säga att identifiera, förebygga och åtgärda risker koppade till mänskliga rättigheter och miljö på samma sätt som man hålls ansvarig för ekonomisk redovisning. Ett urvattnat lagförslag, med begränsningar i krav på process eller omfattning, kommer att ha negativa effekter för de företag som valt att investera i hållbarhet och kommit längre på området. Detta initiativ är till för att lyfta den stora massan av företag till en högre nivå, inte tvärtom.

Lagen ska uttrycka krav på företag att genomföra en HRDD-process som den uttrycks i UN Guiding Principles – en process som bygger på att kartlägga, förebygga och åtgärda samt kommunicera risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö. Ett tydligt gender- och konfliktperspektiv bör integreras. Lagen får inte bli ytterligare ett initiativ som endast bygger på rapportering.

Den nya lagstiftningen ska gälla alla företag, både privata och statliga, inklusive finansiella institutioner, företag av alla storlekar och i alla branscher, med hemvist inom eller baserade i EU, samt företag som har verksamhet inom, eller erbjuder produkter eller tjänster inom EU. Många små och medelstora företag har idag leverantörsled i högriskområden, och ingår i större företags leverantörsled. De kan dock omfattas av ett ökat stöd för efterlevnad.

Lagen ska omfatta krav på konsultation där företag ska genomföra en effektiv, meningsfull och informerad konsultation både med rättighetsbärare som faktiskt påverkas och de som potentiellt kan komma att påverkas, inklusive men inte begränsat till, befolkningsgrupper, arbetstagare, fackförbund, civilsamhällesorganisationer, inklusive kvinnorättsorganisationer, människorättsförsvarare och urfolk.

Lagstiftningen bör inkludera en kombination av sanktioner för företag som bryter mot den. Administrativa sanktioner i de fall företag inte tar de steg som krävs för att utföra human rights due diligence, till exempel uteslutande från offentlig upphandling, straffrättsligt ansvar samt skadeståndsansvar.

Företag måste säkerställa att gottgörelse för negativ påverkan fastställs, enskilt eller i samarbete med andra aktörer. Det ska omfatta negativ påverkan i företagets globala värdekedja, den egna verksamheten samt i dess affärsrelationer.

Medlemsstater måste ha effektiva system för att säkerställa regelefterlevnad med hänsyn till ovan nämnda skyldigheter, samt tillgång till gottgörelse, inklusive gottgörelse genom juridisk/domstols prövning för drabbade.