Människor i fattigdom och förtryck är förlorarna i höstbudgeten   

Nu står det klart att biståndet minskas ytterligare de kommande åren. Det innebär att biståndsnivån riskerar att hamna under både FN:s och EU:s lägstanivåer. Samtidigt ska pengarna i högre grad användas till migration och återvandring istället för att gå till människor som lever i fattigdom och förtryck. I regeringens budget ser Diakonia ett Sverige som alltmer sluter sig från omvärlden.

Redan i våras sänkte regeringen biståndet med 900 miljoner kronor. I budgeten som presenterades torsdagen 19 september sänktes biståndet med ytterligare 3 miljarder åren 2026, 2027 och 2028.

– Det största förlorarna i höstbudgeten är de människor som lever i fattigdom och förtryck. Att nivån på svenskt bistånd nu ligger på en skamligt låg nivå kommer att drabba fattigdomsbekämpningen och demokratiarbetet i världen hårt, säger Mattias Brunander, generalsekreterare på Diakonia.

Regering sviker biståndslöften
Sverige har i över 50 år stått bakom principen om att avsätta motsvarande en hundradel av våra inkomster i bistånd. Med den nya budgeten är risken stor att Sverige år 2028 kommer att hamna under FN:s och EU:s lägstanivå om att avsätta minst 0,7 procent av BNI till bistånd. Det är stick i stäv med vad Kristdemokraterna och Liberalerna lovade väljarna före valet om att inte backa från principen om en procent.

Migrationsverket blir en av största mottagarna av svenskt bistånd   
Regeringen fortsätter att ta stora summor från biståndsbudgeten till migrationskostnader i Sverige. Detta trots att de verkliga kostnaderna förväntas bli lägre och antalet flyktingar färre. Det innebär att Migrationsverket år 2025 blir en av de största mottagarna av svenskt bistånd med 2,6 miljarder kronor.  
 
 – Svenskt bistånd har förlorat sin riktning. När regeringen väljer att lägga mer än dubbelt så mycket biståndsmedel på inhemska kostnader för migration än på demokrati och mänskliga rättigheter i världen, då har någonting gått snett, säger Mattias Brunander. 
 
Regeringen talar om effektivitet och att biståndet ska gå till de som verkligen behöver det. Samtidigt går miljarder till Migrationsverket för att bland annat täcka kostnader för boenden. Boenden som, enligt statistik från myndigheten, står tomma. Kostnaderna på 2,6 miljarder kan även jämföras med Sveriges stöd för främjandet av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i världen, vilket under 2024 uppgick till 1 miljard kronor.

Ljusglimtar inom jämställdhetsarbetet   
Regeringen fortsätter att lyfta fram kvinnors och flickors rättigheter inom biståndet och att motståndet mot jämställdhet har ökat i många länder. Att jämställdhet är ett fortsatt kärnvärde för svensk utrikespolitik ser Diakonia som ett viktigt ställningstagande. Det är även positivt att kvinnor, fred och säkerhetsagendan omnämns som en fortsatt prioritering då antalet krig och konflikter ökar i världen.  
 
–  Vi ser ljusglimtar inom jämställdhetsarbetet men saknar exempelvis skrivningar om kvinnors äganderätt och företagande, samt om hbtqi+-personers rättigheter. Det är också oroande att tillgång till säker abort, preventivmedel och sexualundervisning inte finns med i budgetens avsnitt om sexuell och reproduktiv hälsa, säger Mattias Brunander.