Kriget i Ukraina visar på behovet av insyn i det finansiella systemet
2022-04-11Sanktioner mot ryska oligarker försvåras av bristande insyn i det internationella finansiella systemet. Nu bör tillfället tas i akt för att sätta stopp för möjligheten att gömma undan tillgångar i skatteparadis, hemliga bankkonton eller genom anonyma ägarstrukturer.
Kriget i Ukraina har lett till gemensamma initiativ för att identifiera och frysa ryska oligarkers tillgångar med syfte att öka pressen på de som stödjer Putinregimen. I februari lanserade USA, EU-kommissionen och ett flertal europeiska länder en så kallad Transatlantic Task Force, med sanktioner mot ryska företag och individer. Men sanktionerna försvåras av bristen på transparens i det internationella finansiella systemet.
Skatteflykt, penningtvätt och korruption gör världen osäkrare
Skatteflykt, penningtvätt och korruption underlättas av bristen på transparens. Det gör världen till en mer osäker plats. Brist på insyn ger skydd åt kriminella ligor, korrupta ledare och företag som smiter från skatt. Internationella läckor som Panama Papers (2016), Paradise Papers (2017) och Suisse Secrets (2022) har avslöjat hur personer, däribland en rad beslutsfattare, plundrat länder och gömt undan pengar. Avslöjandena har också visat hur multinationella företag flyttat vinster till skatteparadis för att undvika skatt. Ofta är det en gråzon vad som är lagligt eller inte.
Vi på Diakonia har flera gånger pekat på dessa problem. I en tid av skriande behov av att bekämpa fattigdom, klimatförändringar och andra utmaningar har vi inte råd med detta resursslöseri. Förslag på åtgärder har presenterats av FN:s så kallade FACTI-panel (High Level Panel on International Financial Accountability, Transparency and Integrity for Achieving the 2030 Agenda). Tyvärr har panelens förslag inte fått uppmärksamhet i Sverige.
Två viktiga åtgärder som vi vill lyfta fram:
- Skapa insyn i vilka som står bakom företag
Ett problem är att det går att dölja vem som är den verkliga förmånstagaren i ett företag - det vill säga vem som kammar hem vinsten. Därmed blir det också svårt att rikta sanktioner. Med syfte att öka insynen antog EU 2016 sitt femte penningtvättsdirektiv som ålägger medlemsländerna att upprätta offentliga register över företags egentliga förmånstagare.Flera länder ligger efter med att omsätta direktivet till praktik, samtidigt som det finns kryphål. Till exempel krävs minst 25 procents ägande i ett företag för att inkluderas i registret. Det gör det möjligt att sprida ut ägarskapet inom exempelvis en familj. Direktivet ska omförhandlas under våren vilket ger en möjlighet att täppa till kryphålen. Flera länder utanför EU har infört liknande regelverk, men det behövs offentliga register över vilka som står bakom företag på global nivå. - Skapa insyn i var multinationella företag tar ut sin vinst och betalar skatt
Diakonia har många gånger pekat på att det inte går att se om multinationella företag gör rätt för sig och betalar sin skatt. Förra året, 2021, enades EU om en offentlig land-för-land-rapportering för multinationella företag verksamma inom EU. En stor svaghet i direktivet är att företagen bara behöver redovisa den verksamhet som sker i EU och i ett antal skatteparadis. Det innebär att medborgare, granskande journalister och folkvalda i utvecklingsländer kommer fortfarande inte att kunna se om företagen gör rätt för sig. Därför behövs det regler, både i EU och på global nivå, som ålägger företag att göra en offentlig land-för-land-rapportering av skatter och vinster för alla länder de är verksamma i. Positivt är att flera företag tar ställning för en global offentlig rapportering av skatt.
Så mycket försvinner på grund av bristande insyn:
- Penningtvätt uppgår årligen till 1 600 miljarder dollar, motsvarande 2,7 procent av världens samlade bruttonationalprodukt.
- I skatteparadisen göms över 7 000 miljarder dollar i privata förmögenheter.
- Världens regeringar förlorar runt 500 miljarder dollar i skatteintäkter varje år på grund av multinationella företags vinstförflyttningar.
- Utvecklingsländer förlorar minst 200 miljarder per år på grund av multinationella förtags vinstförflyttningar till skatteparadis, det vill säga mer än det samlade årliga biståndet.
Följ biståndsdebatten!
Är du intresserad av våra fokusfrågor och vill bli uppdaterad med nyheter, fakta och analyser kan du anmäla dig till vårt e-nyhetsbrev.
Global skatteflykt
Skatteflykt hindrar utveckling
Varje år förlorar utvecklingsländer mer pengar på grund av multinationella företags skatteflykt än vad de får i bistånd – pengar som behövs för satsningar på exempelvis skolor och sjukvård.