Kampanj för lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter

Idag går vi ut med en uppmaning till regeringen om en lag som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter i all sin verksamhet. Bakom kravet på lagstiftning står företag, fackförbund och civilsamhällesorganisationer.

Kampanjen ”Visa handlingskraft” vill sätta press på Sveriges regering att få en lagstiftning på plats om företagande och mänskliga rättigheter. Genom den uppmanar vi regeringen att aktivt bidra till att ta fram ett gemensamt regelverk på EU-nivå. 14 civilsamhällesorganisationer är initiativtagare till kampanjen som får stöd av en rad små och stora svenska företag, däribland Arvid Nordquist, Coop, H&M, IKEA, Scania och Systembolaget. Även åtta stora fackliga organisationer stödjer kampanjen, bland dem TCO, Finansförbundet och Unionen.

Många svenska och europeiska företag har idag egen verksamhet, leverantörer eller affärsrelationer i länder där mänskliga rättigheter kränks och där det arbetsrättsliga skyddet är svagt. Trots att Sverige ofta ses som ett föregångsland för mänskliga rättigheter och hållbart företagande finns ingen lag som håller företag ansvariga för om människor eller miljö far illa på grund av deras verksamhet.

Utan reglering kan företags verksamhet bidra till tvångsförflyttningar av lokalbefolkning, vattenföroreningar, eller användning av tvångs- och barnarbete. Med en lagstiftning som kräver så kallad Human Rights Due Dilligence måste företag analysera konsekvenserna av verksamheten ur ett människorättsperspektiv. En lag skulle innebära att medborgare och konsumenter kan känna ökad trygghet i att mänskliga rättigheter respekterats när varan de handlar producerats.

Flera företag arbetar redan kontinuerligt med dessa utmaningar och stödjer kravet på lagstiftning. Det arbetet bygger idag på egna, frivilliga initiativ. Men frivillighet räcker inte. Det visar till exempel en granskning av 1 000 europeiska företags hållbarhetsrapportering. Trots att 80 procent uppger att de har en policy för mänskliga rättigheter är det endast 20 procent som arbetar för att säkerställa att inga kränkningar av mänskliga rättigheter sker i deras leverantörsled.

Vissa europeiska länder, som Frankrike och Nederländerna, har redan antagit lagstiftning på området. På EU-nivå tas nu viktiga steg mot ett gemensamt regelverk, men Sveriges regering har än så länge varken varit aktiva i den processen, en fråga som andra medlemsstater driver aktivt, eller utrett en svensk lagstiftning, trots rekommendationer från Statskontoret och Agenda 2030-delegationen.

– Det behövs en lag som gör att mänskliga rättigheter inte bara är värdeord i en årsredovisning, utan en del av affären. Om Sverige vill vara drivande för hållbar utveckling måste vi även vara drivande för hållbart företagande, säger Anna Tibblin, generalsekreterare för We Effect, som är en av de 14 organisationer som tagit initiativ till kampanjen Visa handlingskraft.