Sedlar och mynt ligger på ett bord, händer sträcker sig efter pengarna.
Debatt

Infria löften och återför 1,3 miljarder till biståndet

2023-04-11

Den 17 april presenterar regeringen vårbudgeten. Nu har man chansen att rätta till tidigare misstag och återföra de 1,3 miljarder som avsatts för asylkostnader, men som inte använts, tillbaka till biståndet.

Under 2023 har regeringen tagit 1261 miljoner för mycket från biståndet till asylkostnader i Sverige. Det visar Migrationsverket och Arbetsförmedlingens februariprognoser. Även förra året användes biståndspengar till inhemska asylkostnader, pengar som enligt löfte skulle föras tillbaka i biståndet. Nu förväntar vi oss att regeringen betalar tillbaka pengarna redan i vårbudgeten.

Gör om, gör rätt

För första gången på två decennier finns nu fler diktaturer än demokratieren fjärdedel av jordens befolkning lever i konfliktområden och antalet mord på människorättsförsvarare ökade från 358 till 401 under förra året. 

I en värld där jämställdhet och demokrati backar, och hunger, antal konflikter och fattigdom ökar är biståndet ett viktigt instrument för att vända utvecklingen. Stöd till demokratikämpar, människorättsförsvarare och lokala kvinnorättsorganisationer är avgörande för att vi ska lyckas.

Vi vet att jämställdhet är en förutsättning för att bekämpa fattigdom. Vi vet också att bistånd är en viktig livlina för de miljoner människor i Myanmar som trotsar en av världens mest brutala regimer, för demokrati och mänskliga rättigheter. Biståndet är också viktigt bidrag för demokratiutvecklingen i länder som Guatemala, för att försvara rättsstaten mot korruption och internationell brottslighet. Trots denna vetskap bröt regeringen sina löften om ökat stöd för demokrati, mänskliga rättigheter och civilsamhället. 

Regeringen kan rätta till misstagen redan i vårbudgeten, genom att återföra de 1,3 miljarder som avsatts för asylkostnader, men som inte använts. Det är pengar som behövs till redan planerade insatser som inte har fått stöd.

S, KD och L, håller ni era löften?

I över femtio år har vi haft parlamentarisk enighet i Sverige om att vi har råd att avsätta en hundradel av landets inkomster i bistånd. En krona av hundra. Men avräkningar för flyktingkostnader har stegvis ökat. Under regeringen Bildt avräknades som mest 5,1 procent av biståndsramen. Regeringen Persson avräknade som mest 8,1 procent, regeringen Reinfeldt 13,0 procent och under 2015 avräknade regeringen Löfven 22 procent av biståndsramen.

Den "restriktiva" hållning som den socialdemokratiska partikongressen beslutade om 2021 verkade glömmas bort redan 2022, då regeringen Andersson ökade summan för avräkningarna från 1,1 till 10,3 miljarder kronor, motsvarande 18 procent av biståndsramen. Syftet var att finansiera extra kostnader för flyktingar från Ukraina. Både biståndsorganisationer och den dåvarande politiska oppositionen var kritiska.

Kristdemokraterna menade att avräkningar är ”ineffektiva och riskerar att förvärra konflikter och kriser i andra delar av världen”. Partiledare Ebba Busch svarade i Diakonias partiledarenkät 2022 att ”stora avräkningar skapar bristande långsiktighet, vilket riskerar drabba de mest utsatta” och att ”avräkningar på biståndet bör generellt undvikas, av principiella och effektivitetsskäl”.   

Nu förväntar vi oss: 

  • Att Kristdemokraterna och Liberalerna, som vid upprepades tillfällen ställt sig kritiska till hur avräkningarna genomfördes förra året, ser till att pengar återförs till biståndet redan i vårbudgeten.   
  • Att Liberalerna och Kristdemokraterna verkar för att systemet med avräkningar avvecklas.  
  • Att Socialdemokraterna i opposition verkar för att avräkningar sker med ”restriktivitet”. 

    Målet är att bekämpa fattigdom

    Det finns internationella överenskommelser och principer om vad som är bra bistånd. Överenskommelser som bygger på forskning och beprövad erfarenhet och som fått stöd av Sveriges regeringar, FN, Världsbanken, civilsamhället och näringslivet. Här konstateras att ett effektivt bistånd som ger bästa möjliga resultat per krona utgår från lokala behov och prioriteringar.  

    Att regeringen vill reformera biståndet är tydligt. Diakonia strävar alltid efter att förbättra biståndet, och en reform utifrån ledordet effektivitet måste fokusera på hur väl insatserna bidrar till målet – att förbättra levnadsstandarden för människor som lever i fattigdom och förtryck.

    En svensk utvecklingspolitik där biståndet är ett redskap för att främja svensk export och svenska migrationsmål missar målet. Det går emot vad bistånd är enligt OECD:s biståndskommitté DAC:s definition. Att öka återvandring och minska migration är inte bistånd.

    Följ biståndsdebatten!

    Är du intresserad av våra fokusfrågor och vill bli uppdaterad med nyheter, fakta och analyser kan du anmäla dig till vårt e-nyhetsbrev.

    Genom att registrera din e-post så godkänner du vår hantering av personuppgifter och tillåter oss att skicka dig relevanta nyhetsbrev om Diakonias arbete.
    Man utvinner guld i flodskreva

    Håll dig uppdaterad – prenumerera på Diakonias nyhetsbrev

    Genom att registrera din e-post så godkänner du vår hantering av personuppgifter och tillåter oss att skicka dig relevanta nyhetsbrev om Diakonias arbete.