Hur drabbas demokratin när biståndet nedmonteras?   

Det demokratiska utrymmet i världen fortsätter att krympa och först ut att attackeras är ofta pressfriheten. Rapporten ”Demokrati, media och bistånd” visar hur biståndet fungerar som en viktig motkraft i en tid när demokratin i världen går på sparlåga.

Numera lever en klar majoritet av världens befolkning i en auktoritär stat. Endast 2,1 procent av jordens länder räknas idag som helt öppna och demokratiska. Samtidigt minskar engagemanget för global solidaritet och alltmer fokus läggs på den egna nationens intressen. Det är en utveckling som Diakonia ser både i de länder där vi arbetar och i Sverige.

Fria medier och tillgång till information är ett av de bästa skydden mot desinformation, men också en garanti för granskning av makthavare. Därför är det logiskt att press- och yttrandefriheten brukar attackeras först när demokratin backar. Trenden går nu åt fel håll. För 10 år sedan rankades 25 länder med en bra pressfrihet, idag är det endast åtta. Att verka som journalist, författare och civilsamhälle, blir alltså svårare, allt farligare, och det offentliga samtalet därför allt tystare.

Biståndets mål är att utrota fattigdom och förtryck. För det krävs en fungerande demokrati där medborgare både har tillit till staten och rättsapparaten och möjlighet att utkräva ansvar. Där har medierna en viktig uppgift att informera och granska.

Rapporten "Demokrati, media och bistånd" tar avstamp ur utvecklingen för att belysa hur ett starkt bistånd, ett livskraftigt civilsamhälle och en fri journalistik kan fungera som motkraft och stärka människors kunskap om deras demokratiska rättigheter. Rapporten är en samproduktion mellan Diakonia, Reportrar utan gränser, Medieinstitutet Fojo och Svenska PEN-klubben.