Företag kan komma att hållas ansvariga för verksamheten

Den 10 mars röstade EU-parlamentet igenom att unionen ska ta fram en lag som gör det obligatoriskt för företag att ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljöfrågor i sin verksamhet. Det är en fråga som civilsamhället har drivit i över ett årtionde.

Det var en stark majoritet som röstade genom en resolution som ger stöd till en lag som gör det obligatoriskt för företag att genomföra så kallad due diligence-åtgärder kring mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Kortfattat inenbär det att företagen ska analysera verksamheten för att identifiera riskerna för brott mot mänskliga rättigheter och miljö. De ska sedan se till att förhindra och hantera dem och skadan redan är skedd ska de kunna hållas ansvariga för att återställa eller exempelvis kunna krävas på ersättning.

– Det är ett en stor framgång för alla de människor och organisationer som, ibland med livet som insats, har krävt att företag ska hållas ansvariga för sin påverkan på mänskliga rättigheter och miljö, säger Åsa Beckius, policyrådgivare på Diakonia.

EU-parlamentet konstaterade att det i nuläget inte ger de företag som är proaktiva i sociala och miljömässiga frågor några konkurrensfördelar att göra rätt och att avsaknaden av ett EU-omfattande perspektiv i frågan istället kan medföra nackdelar för dem.

–För företag skapar vi en rättvis spelplan och rättslig tydlighet. För konsumenter tryggar vi rättvisa varor. För arbetstagare stärker vi skyddet. För offer förbättrar vi tillgången till rättvisa. Och för miljön tar vi ett steg vi skulle tagit för länge sedan, säger EU-parlamentarikern Lara Wolters, från partiet S&D, Nederländerna.

Nu ligger bollen hos EU-kommissionen som ska skriva lagförslaget och förhoppningsvis presentera det i juni 2021. Diakonia menar att förslaget inte får frångå de mest grundläggande principerna för en sådan lag, det vill säga att moderbolag har ansvar för leverantörskedjan, att det finns en bättre tillgång till domstol för offer runt om i världen och starka sanktioner och böter för företag som bryter mot reglerna.

– Företag måste hållas ansvariga för vad som händer i sina leveranskedjor. Negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna och miljön - så som olaglig skövling av skog och tvångsavvisning av människor - är brott och måste prövas som sådana, säger Åsa Beckius.

Över en halv miljon människor har uppmanat EU att stärka lagarna för att hålla företag ansvariga för deras negativa inverkan på mänskliga rättigheter och miljön. I februari samlade två kampanjer, under ledning av organisationer inom civilsamhället och fackföreningar, över 500 000 inlagor till EU:s offentliga konsultation om företagsansvar. Kraven är att lagen ska gälla alla företag, inkludera hela värdekedjan, bygga på internationella konventioner, inkludera en bred definition av potentiell påverkan och se till att det finns ett meningsfullt samråd med alla som berörs, även ursprungsbefolkning och lokalsamhällen.

Diakonia kräver även att lagen ska motverka den utbredda könsdiskriminering som råder på den globala arbetsmarknaden. Vikten av ett jämställdhetsperspektiv finns med i den svenska positionen inför förhandlingarna, och det behöver Sverige stå fast vid. Det är vanligt att frågan om jämställdhet förpassas till några fina ord i förordet när nya lagar och konventioner förhandlas fram men det är långt ifrån tillräckligt. För att göra skillnad för flickor, kvinnor och HBTQI-personer i praktiken behöver det finnas bindande skrivningar i själva lagtexten om att riskanalyser kring mänskliga rättigheter och miljö ska ha ett jämställdhetsperspektiv.

EU-parlamentet vill även förbjuda produkter som tillverkas utanför EU och som kan kopplas till grova brott mot mänskliga rättigheter såsom tvångs- och barnarbete. Dessutom bör alla företag som vill få tillgång till EU:s inre marknad, inklusive de som är etablerade utanför EU, bevisa att de vidtagit alla rimliga åtgärder för att uppfylla skyldigheter för miljö och mänskliga rättigheter.

– EU är världens största ekonomi. Europeiska företag verkar överallt och i alla sektorer, från utvinning, till textil, till finansiering. Hur de agerar är viktigt. Detta är EU:s chans att leda en global återhämtning genom att ta itu med den roll som företagsmissbruk har spelat för att upprätthålla ojämlikhet och orättvisa. Vi kommer att fortsätta vårt intensiva arbete för att den framtida lagen är så ambitiös som möjligt, säger Åsa Beckius.

Företagslobbyn är stark och det pågår flera försöka att urholka laginitiativet. Av våra svenska EU-parlamentariker röstade representanter för C, L, MP och S för EU-parlamentets rapport medan M och KD lade ner sina röster.

– Sverige kommer i slutändan att ha en avgörande röst i EU-rådet. Då är det upp till våra svenska politiker att stå upp för uttalande om vikten av hållbart företagande, avslutar Åsa.