FN-möte: Flera akuta kriser i världen kräver historiska åtgärder

Skuldkris, pandemi, klimatkris, ökad fattigdom, hunger och brinnande krig i Europa utgjorde en dyster fond till årets FN-möte om finansiering för utveckling. För att vända den negativa utvecklingen krävs multilateralt samarbete och åtgärder av historiska mått. Förslag på lösningar finns, men det krävs politisk vilja för att överbrygga finansieringsgapet mellan utvecklingsländer och rika länder.

Diakonia ingick i den svenska regeringens delegation till FN:s möte om utvecklingsfinansiering den 25–28 april. Mötet samlade ministrar, delegater, företrädare för multilaterala organisationer, civilsamhälle och näringsliv i ett hybridmöte.

Mötet föregicks av larmrapporter om ökad fattigdom, hunger, skuldkris, ojämn tillgång till covidvaccin, ökande ojämlikhet mellan och inom länder, kvinnors utsatta situation under pandemin och extremväder på grund av klimatförändringarna. Listan kan göras lång och utmaningarna tycktes i år större än någonsin. Den gemensamma rapporten från flera FN-organ och andra internationella organisationer, som utgjorde underlag inför mötet, slår fast att vi står inför ”ett stort finansieringsgap”, som innebär att utvecklingsländer har svårt att skaffa tillräckliga resurser för att investera i en hållbar utveckling. Kriget i Ukraina har spätt på den svåra situationen med höjda mat- och energipriser som drabbar redan utsatta hårdast.

På årets möte om utvecklingsfinansiering diskuterades bland annat följande viktiga frågor:

Hela 60 procent av de minst utvecklade länderna och andra låginkomstländer står redan, eller riskerar stå, inför en skuldkris. Det är en dubblering sedan 2015, enligt en gemensam rapport från olika FN-organ, IMF, Världsbanken, OECD med flera. Stora summor tas från statsbudgetar till att betala av lån i stället för att skapa välfärd. År 2020 var avbetalningarna till utländska fordringsägare större än inhemska satsningar på hälsovård i hela 62 länder.

Att få en varaktig lösning på skuldkrisen har varit på agendan i många år och flera delegater på mötet framförde att de initiativ som sjösatts hittills inte varit tillräckliga. 

Civilsamhällesorganisationer, inklusive Diakonia, har länge framfört att det behövs ett nytt system för att hantera ohållbara skulder, vilket även delas av FN. Det behövs en global oberoende mekanism för skuldsanering inom FN som garanterar en rättvis prövning. I dag ligger makten hos fordringsägarna, varav vissa är ansvarslösa. Privata långivare har till exempel vägrat delta i det senaste internationella initiativet till skuldavskrivningar, vilket lyftes fram som ett problem av många delegater på mötet. Det är också viktigt med transparens för att säkra en ansvarsfull låntagning och långivning.

Att stoppa global kapital- och skatteflykt och få till effektiva och rättvisa skattesystem stod i centrum för flera diskussioner på mötet. Dels handlar det om att stödja uppbyggnaden av skattesystem i utvecklingsländer enligt åtagandena i Addis Tax Initiative, ATI. På mötet lanserade de norska och finska regeringarna en ”skatt för de globala hållbarhetsmålen”, Tax for SDGs, med syfte att göra just det.

En annan mer politiskt laddad fråga handlar om internationella skatteregler. Civilsamhällesorganisationer har tillsammans med andra aktörer och länder framfört kritik mot de beslut som tagits inom OECD:s ”inkluderande ramverk”, Inclusive Framework, om en global minimiskatt för multinationella företag och om ett system för att fördela skatterättigheter mellan länder. Skattenivån på 15 procent anses för låg för att motverka skatteflykt och reglerna missgynnar utvecklingsländer enligt flera analyser.  

Laddad är också frågan om hur beslut om internationella skatteregler fattas och att de inte inkluderar de fattigaste länderna. Civilsamhällesorganisationer har länge framfört behovet av att upprätta en FN-konvention om skatt och ett forum inom ramen för FN för att utvecklingsländer ska kunna delta på lika villkor i diskussioner om skatt.. Ett detaljerat förslag har tagits fram av Eurodad, ett Brysselbaserat nätverk där Diakonia ingår. G77-länderna plus Kina, som samlar cirka 130 utvecklingsländer, upprepade samma krav. Men rika länder har inte gett stöd till en FN-konvention och beslutsfattande kring skatteregler fortsätter att vara en känslig fråga.

På grund av multipla kriser har utvecklingsländer ett begränsat finansiellt utrymme, vilket underminerar möjligheten att nå utvecklingsmålen. Skuldlättnader och att stoppa kapital- och skatteflykt är viktigt för att frigöra det kapital som behövs. Men biståndet har en fortsatt viktig roll att spela. Rika länders har sedan decennier lovat att ge minst 0,7 procent av BNI i bistånd, ett löfte som bara några få givarländer lever upp till.

I underlagsrapporten inför mötet skrev FN att de befarade att ett ökat flyktingmottagande i Europa skulle resultera i neddraget bistånd till de allra fattigaste. Rapporten pekade på ett ökat internationellt stöd, i form av bistånd och andra satsningar.

I Sverige har Diakonia och många andra organisationer kritiserat regeringens beslut att använda bortemot en femtedel av biståndet för mottagande av flyktingar på hemmaplan. Beslutet kommer just i en tid när flera stora globala kriser ökar biståndsbehoven. Ett rikt land som Sverige har råd att både hjälpa människor på flykt från krig och att upprätthålla biståndsnivån på 1 procent av BNI. Utan avräkningar.