EU markerar mot Kambodjas regim

Utvecklingen i Kambodja är osäker efter att EU har markerat mot regimen genom att begränsa frihandeln med landet. Det ekonomiska läget är allvarligt och det finns en risk att många, särskilt fattiga kvinnor, blir utan arbete. Regimen driver en rättegång mot landets oppositionsledare och fortsätter bakbinda det politiska motståndet. Men det finns ljuspunkter – bland annat att svenskt bistånd har bidragit till en seger för mänskliga rättigheter.

EU beslutade den 12 februari 2020 att delvis häva Kambodjas tullfria export till unionen. Enligt EU-kommissionens uttalande är beslutet en konsekvens av Kambodjas omfattande kränkningar av rätten till politiskt deltagande och yttrande- och mötesfrihet i landet. EU kommer att tullbelägga utvalda produkter inom textil och skor liksom allt socker och reseprodukter. Förlusten av handelsförmånerna kommer att drabba ungefär en femtedel av Kambodjas årliga export till unionen. De flesta av världens största klädindustriföretag har stora fabriker i landet. Svenska H&M och andra märken tar nu ställning till hur detta kommer påverka deras produktion. Många bedömare tror att detta kommer innebära färre investeringar i Kambodja och att viss verksamhet kan flyttas till länder som Vietnam.

Kambodjas regim försöker spela ner betydelsen av frihandelsavtalet och skyller den ekonomiska nergången på det nya coronavirusets framfart. Departement har blivit beordrade att dra ner sina kostnader med 50 procent på grund av den ekonomiska situationen. Enligt ett uttalande från arbetsmarknadsdepartementet kan så många som 200 fabriker behöva dra ner eller stänga sin produktion under mars på grund av coronaviruset, vilket i värsta fall kan leda till 160 000 arbetslösa, varav de allra flesta är kvinnor. Diakonias samarbetsorganisation Central menar dock att fabriksstängningarna var igång redan innan Coronaviruset började påverka ekonomin.

– Vi fick höra från arbetare att fabriker började reducera arbetstider före virusutbrottet och jag tror att stängningen av fabriker är på grund av regeringens vanstyre, säger Moeun Tola som leder organisationen.

Inför parlamentsvalet sommaren 2018 förbjöds oppositionspartiet CNRP i en kvasirättegång med politiska förtecken. Detta hade föregåtts av att partiordföranden Kem Sokha greps, anklagad för landsförräderi. Rättegången pågår just nu i Phnom Penh och Sokha riskerar 30 års fängelse. Rättegången började 15 januari och svenska ambassaden i Phnom Penh har sedan starten närvarat och bevakat rättegången. Under de första dagarna fick varken media eller civilsamhällesaktörer närvara, trots att fallet är av största intresse för kambodjanska folket och utvecklingen i landet. Efter påtryckningar har ett fåtal journalister och organisationer fått tillgång. En representant för en av Diakonias samarbetsorganisationer säger:
– När vi väl fick tillgång till rättegången fick vi bevittna tomma anklagelser från regeringens håll utan verkliga bevis på att Sokha konspirerat med en utländsk makt.

Så här långt rapporteras att processen fördröjs på grund av tekniska frågor som rätten har fått hantera, inga vittnen har hörts hittills. Utfallet av rättegången kan ha långtgående konsekvenser för civilsamhällets utrymme i Kambodja och den demokratiska utvecklingen i landet.

Den australiska banken ANZ har gått med på att ge ett ekonomiskt paket till kambodjanska familjer som tvångsförflyttades 2011 av ett sockerföretag som den australiensiska banken lånade ut pengar till. Diakonias samarbetsorganisation Equitable Cambodia har arbetat med fallet i flera år. Nu har alltså en uppgörelse nåtts, den första i sitt slag, som blir ett viktigt prejudikat för mänskliga rättigheter inom den globala banksektorn. Enligt uttalanden från parterna kommer ungefär 1 200 drabbade familjer få ekonomisk kompensation.

– Vi har upplevt enorma svårigheter sedan sockerföretaget tog vårt land för nästan tio år sedan, och detta bidrag kommer att hjälpa vår situation väldigt mycket, sa Soeung Sokhom, en representant för de drabbade familjerna.

Det här är första gången en privat bank har gått med på att kompensera för skador som den bidragit till genom sin utlåning. Detta visar vikten av att jobba med OECD: s nya riktlinjer Due Diligence Guidance for Corporate Lending, där det slås fast att banker kan bidra till skador genom sin utlåning och i sådana fall har ansvar för att bidra till kompensation och lösningar för de som drabbats. Det är också ett bevis för att långsiktigt bistånd till organisationer som Equitable Cambodia ger resultat. Dessa organisationer jobbar under svåra förhållanden med långa processer för att ställa ansvariga till svars och kräva rättvisa för de mest utsatta grupperna i samhället