EU går före men var är Sverige?

Två år efter riksdagsvalet uppvisar partierna ett ökat stöd för en ny lagstiftning kring företags ansvar att respektera mänskliga rättigheter. Det visar den enkät som vi låtit partiledarna besvara. Samtidigt backar både Kristdemokraterna och Liberalerna i frågan, och Socialdemokraterna är oroväckande passiva.

Till skillnad från flera andra EU-länder har Sverige inte visat handlingskraft i frågan om företags ansvar att respektera mänskliga rättigheter. I nuläget finns ingen svensk lag som säkerställer att mänskliga rättigheter respekteras inom investeringar, handel och företagsverksamhet. Detta trots att stödet bland riksdagspartierna för en ny lagstiftning i frågan ökar.

Antalet människorättsaktivister och miljöförsvarare som mördas i världen ökar och undersökningar visar att de flesta av dessa fall involverar företag och exploatering av olika former av råvaror. Situationen i världen för arbetare och människor som försvarar mark och vatten mot projekt inom gruv- och energisektorn blir allt värre. Det är tydligt att frivilliga riktlinjer om att respektera mänskliga rättigheter inte räcker.

– Hot och våld mot människor som står upp för arbetsrätt, demokrati, jämställdhet och miljö ökar. Och de som protesterar mot företagsaktiviteter är allra mest utsatta. Coronapanedmin har dessutom förvärrat situationen ytterligare och blottat företags ansvarslöshet, säger Åsa Beckius, policyrådgivare för privat sektor på Diakonia.

I april 2020 tog EU initiativ till att utforma bindade regler för att företag ska ta ansvar för verksamhetens inverkan på mänskliga rättigheter. Sverige kommer behöva förhålla sig till detta initiativ, men vi ser fortsatt att många partier inte har tagit ställning i frågan och därför heller inte agerar.

Socialdemokraterna är otydliga i frågan om de kommer ge sitt stöd för en ny EU-lagstiftning om mänskliga rättigheter och företagande. Genom att svara annat i årets enkät, lämnas vi utan svar på om de stödjer förslaget om sådan lagstiftning eller inte. Centerparitet däremot uppger i enkäten att de nu lovar sitt stöd till en ny lagstiftning om mänskliga rättigheter och företagande. Ett positivt besked som innebär en förflyttning i frågan sedan 2018.

Men Kristdemokraterna och Liberalerna tar steg i en annan riktning. Från att år 2018 ge stöd för bindande regler för att företag respekterar mänskliga rättigheter till att i år uppge svarsalternativet annat.

Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet är idag de enda riksdagspartierna som aktivt stödjer en ny lag som säkerställer att företag respekterar mänskliga rättigheter.

Allt fler stora företag som Coop, IKEA och Scania efterfrågar en ny lagstiftning om företagande och mänskliga rättigheter. Även fackliga organisationer som TCO och Unionen är med i kampen för en sådan lag. Då duger det inte att våra politiker inte agerar. Att avvakta är inte en väg framåt.

Besluten våra politiker fattar får konsekvenser för människor i andra länder. Sverige kan inte bedriva en politik som inte bidrar till kampen för mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning, även om det kolliderar med kortsiktiga ekonomiska intressen. Som medlemmar i EU bör Sverige istället driva en aktiv EU-politik där vi går i främsta ledet för en effektiv lagstiftning inom hållbart företagande. Det är dags att visa handlingskraft.