Diakonias kandidatenkät 2022

Det är stor kontrast mellan Socialdemokraternas kandidater och partilinjen om avräkningar från biståndet och 68 procent av riksdagskandidaterna som svarat på Diakonias enkät står upp för en procent i bistånd. Kandidaterna för Kristdemokraterna och Liberalerna lovar att enbart stödja en budget där minst en hundradel av vårt välstånd avsätts till bistånd.

Det visar Diakonias kandidatenkät där 276 kandidater till riksdagsvalet från samtliga riksdagspartier besvarat sex centrala frågor i bistånds- och utvecklingspolitiken. Nu ställer vi deras svar mot partiledarnas svar i Diakonias partiledarenkät – tio dagar innan valet. Ett ödesval för oss som kämpar för global rättvisa, mänskliga rättigheter, feministisk utrikespolitik och att värna biståndet. 

Kandidaterna håller med Ebba Busch om att stå upp för ett starkt bistånd. 21 av 25 riksdagskandidater för Kristdemokraterna lovar att enbart rösta för att minst en procent av Sveriges BNI avsätts till bistånd. De är även överens i sin kritik mot avräkningar från biståndet. I Diakonias partiledarenkät ansåg partiet sig vara garant för enprocentsmålet och på plats i Almedalen utlovades en kamp för biståndet. 

”Vi kommer slåss för biståndet. Vi vill ha minst en procent av BNI i bistånd”, sa Jakob Forssmed, vice ordförande för Kristdemokraterna. 

En knapp majoritet av kandidaterna svarar att de är tveksamma eller inte vet om Sverige ska ha en feministisk utrikespolitik. 36 procent svarar nej, en i sammanhanget låg siffra då partiledare Ebba Busch gjort tydligt att partiet inte stödjer en feministisk utrikes- och biståndspolitik utan vill arbeta för jämställdhet på andra sätt.

Bland de svarande kandidaterna för Socialdemokraterna finns ett mycket starkt stöd för att skydda biståndet genom att minimera avräkningar. Enbart 2 av 75 kandidater svarar nej på frågan om de anser att Sveriges avräkningar från biståndet ska minimeras. Det innebär att endast 2,7 procent av riksdagskandidaterna för Socialdemokraterna håller sig till partiledare Magdalena Anderssons linje. I Diakonias partiledarenkät svarade Andersson nej på samma fråga.

Andersson svarade även nej på frågan om en samlad strategi för ett transparent finansiellt system som motverkar penningtvätt, skatteflykt och korruption. Inte heller i denna fråga håller kandidaterna med. Ingen av kandidaterna svarar nej, och drygt hälften är tveksamma.

Partiets kritiska hållning till avräkningar från biståndet återspeglas i Diakonias kandidatenkät. Av de 23 liberaler som besvarat enkäten anser 20 att avräkningar från biståndet för att bekosta flyktingmottagande på hemmaplan ska minimeras. Samtliga 23 lovar att enbart rösta för att minst en procent av Sveriges BNI avsätts till bistånd under hela nästa mandatperiod. Det tydliga ställningstagandet för att skydda biståndet poängterades under årets Almedalsvecka.

”Vi kommer stå upp för biståndet i en ny regering. Och bistånd ska vara bistånd. Flyktingmottagande bör finansieras i separat budgetram. Liberalerna vill under kommande mandatperiod driva att OECD DAC:s regler om avräkningar ses över”, sa Maria Nilsson, partisekreterare för Liberalerna.

Hela 20 av 33 riksdagskandidater för Vänsterpartiet svarar att de är tveksamma eller inte vet om de enbart kommer rösta för en stadsbudget där minst en procent avsätts till bistånd. Det är en varningssignal, och står i tydlig konstrast till Nooshi Dadgostars svar i partiledarenkäten där hon utlovar ett starkt stöd för biståndet. I Almedalen argumenterades dessutom för ett additionellt klimatbistånd och att målet om att ge en procent i bistånd bör ses som en lägsta nivå att bygga vidare på.

”Målet om en procent i bistånd ska vara ett golv som vi därefter kan bygga vidare på. Och vi vill att minst hälften av biståndet ska gå till kvinnor, och tio procent till SRHR”, sa Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson.

Partiet uppvisar ett enhetligt stöd för ett starkt bistånd. Det visar såväl Diakonias kandidatenkät som partiledarenkät, och bekräftades av Märta Stenevi i Almedalen under Diakonias utfrågning.

”Hungern har ökat. Miljontals hotas av svält. Behoven ökar, då kan vi inte minska biståndet. Miljöpartiet vill därför öka biståndet till motsvarande 1,25 procent av BNI”, sa Stenevi.

I årets partiledarenkät tog Annie Lööf tydlig ställning för en procent i bistånd och lovade en mer restriktiv hållning till avräkningar från biståndet. Riksdagskandidaterna för Centerpartiet håller med. I kandidatenkäten ser vi att samtliga centerpartister anser att Sveriges avräkningar från biståndet ska minimeras. 27 av 30 lovar att stå upp för en procent i bistånd.

En tydlig majoritet av riksdagskandidaterna för Moderaterna, 27 av 30, svarar nej på frågan om Sverige ska avsätta en procent i bistånd. Deras svar återspeglas i årets partiledarenkät där Ulf Kristersson är ensam om att inte vilja avsätta en hundradel av vårt välstånd till bistånd.

23 av 30 kandidater stödjer, likt Kristersson i partiledarenkäten, en samlad strategi för ett transparent finansiellt system med syfte att motverka skatteflykt, penningtvätt och korruption.

24 riksdagskandidater för Sverigedemokraterna har svarat på Diakonias enkät. Likt svaren från Moderaternas kandidater är det fler nej än ja om vi räknar ihop alla svaren i enkäten, vilket indikerar svagt stöd för bistånd och andra utvecklingsfrågor. Sverigedemokraterna svarade inte på Diakonias partiledarenkät som genomfördes tidigare i år.