Business as usual?

Inom kort ska EU ta fram den lag som ska få företag att ta ansvar för sin påverkan på miljön och mänskliga rättigheter. För att vara bättre än dagens frivilliga riktlinjer måste lagen innehålla både sanktioner och gottgörelse – företag som bryter mot lagen måste straffas och tvingas ersätta de som har drabbats. Men en lag räcker inte i sig. Ska vi nå FN:s hållbarhetsmål 2030 behöver företagen jobba hållbart och långsiktigt från början.

– Har man en verksamhet med höga risker måste man göra sig medveten om dem. Precis som företag enligt lagen arbetar med finansiella risker, som korruption och penningtvätt. Vi vill att mänskliga rättigheter ska tas på samma allvar som andra typer av risker, säger Åsa Beckius, policyrådgivare inom privatsektorfrågor på Diakonia.

– Ja, det här har inte med resurser att göra. Det handlar om den risk du utsätter närmiljön och människor för med din affär. Och är du så liten att du inte mäktar med att ta ansvar, då ska du inte göra affärer i högriskländer, förklarar människorättsjuristen Parul Sharma.

– Inom alla branscher finns företag som har lyckats kombinera respekten för mänskliga rättigheter och miljö med hållbar affärsverksamhet, konstaterar Phil Bloomer, chef på Business and Human Rights Resource Centre i London.

Även många investerare kräver att företagsledningar tar ansvar för miljöfrågor och sociala frågor för att få ta del av kapital. Exempelvis genom de så kallade ESG-fonderna.
– Annars blir de exkluderade från de resurser de behöver för att blomstra.

Leder samtalet gör Esther Flores Sedman, pressekreterare på Diakonia.