Analys: Uppmaningar till regeringen för att förhindra företags kränkningar av mänskliga rättigheter

Diakonia har sju uppmaningar till Sveriges regering för att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och arbeta för ett hållbart företagande i Sverige och i världen.

Vi vill välkomna nya och gamla beslutsfattare – ministrar, statssekreterare, departementsråd, utskottsledamöter, sakkunniga och politiska tjänstemän, och inte minst riksdagsledamöter – som arbetar med frågan kring hållbart företagande. Vilken viktig fråga ni arbetar med!

Diakonia har i flera år arbetat med frågan kring företag och mänskliga rättigheter, på lokal nivå genom våra landkontor och flera av våra totalt 400 partnerorganisationer runt om i världen, på regional nivå, i EU och i FN. Vi gör det för att vi har identifierat privata sektorn som en otroligt viktig aktör i arbetet för att lyfta människor ur fattigdom, främja demokrati och mänskliga rättigheter och verka för en hållbar utveckling. Det handlar om att motverka negativ påverkan och förstärka positiv inverkan.

Vi har bevittnat många framgångar inom området de senaste tio åren, inte minst genom antagandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och Agenda 2030. Allt fler transnationella företag erkänner att frågan måste hanteras och stater tar en mer aktiv roll för att stärka skyddet mot företags rättighetskränkningar. Även EU och svenska staten har gjort ansträngningar på området som Diakonia välkomnar, bland annat utvecklandet av en nationell handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter, en skrivelse till riksdagen och stärkta hållbarhetsdirektiv till statligt ägda bolag och finansieringsinstitutioner.

Men det är lång väg kvar. Våra samarbetsorganisationer runt om i världen vittnar om usla arbetsförhållanden i leverantörsled, brist på fackliga rättigheter, barnarbete, slaveri, stöld av land och vatten, tvångsförflyttningar och företags som förvärrar väpnade konflikter. Om du protesterar och kräver dina rättigheter är det vanligt att du utsätts för hot, trakasserier och inte sällan riskerar du att dödas. Är du kvinna är du extra utsatt. Helt enkelt en verklighet där företag kränker mänskliga rättigheter, där fina ord i hållbarhetspolicies inte har omsatts i handling och där stater sätter företagens intressen före lokalbefolkningens. Se exempelvis Diakonias och Swedwatch senaste granskning, hur svenska livsmedelsföretag påverkar vattensituationen i Peru.

Staten har ett ansvar att skydda och främja sina medborgares mänskliga rättigheter, även mot företag. De har ett ansvar som lagstiftare, investerare, bolagasägare, handels- och exportfrämjare och aktör i internationellt utvecklingsarbete.

Därför vill Diakonia ge sju uppmaningar till Sveriges regering för att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och arbeta för ett hållbart företagande i Sverige och i världen:

I ett globalt sammanhang hindras ofta ett ansvarsutkrävande av komplexiteten, omfattningen och räckvidden av bolagsstrukturer. En lag som reglerar att företag måste praktisera human rights due diligence, som beskrivet i FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGPs) är idag det viktigaste instrumentet för företag att respekt för mänskliga rättigheter i sin verksamhet. Det kan på samma sätt hjälpa företag att motverka risker som har juridiska, finansiella och ryktesmässiga implikationer och se nya affärsmässiga möjligheter. Frivilliga regler har visat sig otillräckliga, bindande regler behövs för att skydda människor och miljö och säkerställa rättvis konkurrens för företag som agerar ansvarsfullt. Regering bör därför följa rekommendationer som framkom i Statskontorets utredning och tillsätta resurser att utvärder hur en lag kan se ut och formuleras.

AP-fonderna är statliga myndigheter och förvaltar 1300 miljarder av svenskarnas pensionspengar. Det bör tydliggöras att Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, miljö och klimat är grundläggande förutsättningar för AP-fondernas kapitalförvaltning. Utan denna grundförutsättning är risken att vi även i fortsättningen får se investeringar som undergräver dessa åtaganden.

Fortsätt stärka hållbarhetsarbetet i statligt ägda bolag

De statligt ägda bolagen ska enligt egna riktlinjer agera föredömligt inom hållbart företagande. Flera steg i rätt riktning har tagits, ägardirektivet har uppdaterats vid flertalet tillfällen då krav på hållbarhet har blivit tydligare. Under 2017 infördes bland annat krav på ansvarsfull policy och agerande kring skatt. Diakonia anser att det är viktigt att ägarpolicyn reflekterar starka krav på hållbarhet och antikorruptionsarbete samt säkerställa att kompetens finns kring exempelvis MR-risker på svåra marknader. Hur kraven sedan följs upp och efterlevs i praktiken är ett pågående arbete för Näringsdepartementet, bolagen själva och för de organisationer som granskar, varför transparens är A och O.

Det är Diakonias bedömning att staten bör göra mer för att säkerställa att de vägledande principerna efterlevs inom statlig verksamhet. FN:s vägledande principer är tydliga med att stater bör använda hela skalan av tillgängliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att skydda från kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Staten har gjort framsteg vad gäller att förtydliga sina förväntningar på myndigheter genom regleringsbrev. Men mer tydlighet, i synnerhet gällande uppföljning, behövs i regleringsbrevet till exempelvis Business Sweden. Ett problem som Diakonia uppmärksammat i ett flertal rapporter där vi granskar statliga myndigheters och statliga företags påverkan på mänskliga rättigheter är bristen på transparens i verksamhet, hållbarhetsarbetet och underlag för beslut. Det finns betydande utrymme för en genomlysning av vad som verkligen behöver omfattas av sekretess kontra möjligheten för intressenter att informera sig, exempelvis vid stora investeringsbeslut av EKN och SEK.

Regeringens offentliga främjanderesor bör omfatta obligatoriska krav på riskanalys kring mänskliga rättigheter hos de förtag som får detta stöd. Diakonia välkomnar de skärpta hållbarhetskrav på företag som deltar på främjanderesor som tidigare har aviserat, men det bör bli tydligare vad dessa krav består i och hur de ska följas upp.

Internationellt utvecklingssamarbete

Diakonia menar att kunskapen om företag och mänskliga rättigheter bör stärkas i det svenska biståndet som handlar om samarbete med privata aktörer, exempelvis på Sida. Här borde mer kunna göras och tydligare instruktioner kunna ges för att försäkra sig om att om svenskt bistånd, både bilateralt men även det som sker inom de multilaterala institutionerna såsom FN och Världsbanken, låter sig styras av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Detta gäller dels det bistånd som sker i olika typer av direkta samarbeten med privata aktörer och bistånd som kanaliseras genom olika typer av privatsektorinstrument.

På många platser i världen och alltför ofta ser vi att människorättsförsvarare hotas, trakasseras eller dödas när de utför sin uppgift. Det händer inte minst när de protesterar mot företagsaktiviteter, som gruvbrytning eller storskaligt jordbruk. Samtidigt ser vi en utveckling av alltmer repressiva regimer och hot mot demokrati – en begränsad möjlighet för olika aktörer i samhället att utöva sina demokratiska och mänskliga rättigheter. Det drabbar inte minst civilsamhället , nya lagar mot föreningsverksamhet och begränsningar i mötes- och yttrandefriheten införs på många håll i världen. Protester mot repressiva regeringar slås ner och hårdast drabbas kvinnor, etniska minoriteter och ursprungsbefolkningar.

Även företag har ett ansvar när lokala protester mot verksamhet i deras leverantörs- och värdeled slås ner, när människorättsförsvarare förföljs och hotas. Flera åtgärder kan vidtas, inte minst att använda sin röst och sitt inflytande för att peka på vikten av öppna samhällen som en förutsättning för sunda affärer och hållbart företagande. Sveriges beslutsfattare måste medverka till att stärka kunskapen hos statliga och privata aktörer och samverka med civila samhället för att vända utvecklingen och stärka skyddet för det civila utrymmet och människorättsförsvarare.

Diakonia saknar ett forum för ”multi-stakeholder dialogues” i Sverige där flera aktörer kan medföra perspektiv och bidra till en öppen diskussion om företag och mänskliga rättigheter mer frekvent. I flera länder är exempelvis det nationella Global Compact-nätverket en plattform för regelbundna samtal kring olika teman kopplade till hållbart företagande som då samlar både regeringsrepresentanter, biståndsaktörer, företag och civila samhället. Våra samtal sker oftast bilateralt, eller i stuprör. Ett institut för mänskliga rättigheter skulle kunna vara en sådan plattform.