Diakonia - Människor som förändrar världen
Marcela Cabrera på Diakonias samarbetsorganisation Fundecima, här i El Bordo som är en av kommunerna i Cauca där flest människor har mördats 2016.

Modiga människor i livsfara

Colombia är ett av världens farligaste länder för människorättsförsvarare. Situationen har förvärrats kraftigt de senaste månaderna. "Det är djupt oroande" säger Cesar Grajales, Diakonias landchef i Colombia.

2017-04-10

Det pågår en mordvåg i Colombia. Från januari 2016 till mars 2017 har runt hundra människorättsförsvarare mördats. Och inget tyder på att situationen förbättras. Tvärtom.

Maktvakuum när gerillan lämnar

När vänstergerillan Farc nu lämnar områden som de har haft kontroll över skapas ett maktvakuum, där andra väpnade grupper, till exempel paramilitärer och ELN-gerillan slåss om kontrollen.  

– Situationen förvärras av att det finns starka ekonomiska intressen inblandade. I de här områdena finns ofta värdefulla mineraler, ädelträ, eller drogproduktion. Vi är ett hinder för dem som vill lägga beslag på rikedomarna, de vill göra sig av med oss, säger människorättsförsvararen Abid Manuel Romaña Meana från Diakonias samarbetsorganisation FISH.

Staten måste vara där

Han är oroad över situationen. Och han är besviken över att staten inte tar sitt ansvar. Staten måste visa att de är närvarande, att de finns där för folket, med myndigheter och polis. Att de tar ansvar.

– När Farc drar sig tillbaka måste staten vara där och ta kontrollen. Annars gör andra grupper det, säger han.

Flest mord i Cauca 

Regionen Cauca toppar den vidriga listan över flest antal mord på människorättsförsvarare 2016.

– De allra flesta dödades med skjutvapen av lejda mördare, säger Marcela Cabrera på organisationen Fundecima som får stöd av Diakonia.

Fundecima arbetar för att synliggöra mord, attacker och hot mot människorättsförsvarare och trycka på för att staten ska agera.

– Säkerhet är statens ansvar. Nu måste de göra något, säger Marcela Cabrera.

"Skydda oss"

För att sätta press på politiker och myndigheter och få dem att lyssna, ordnar de demonstrationer och ibland vägspärrar.

– Staten kan ge fysiskt skydd som livvakter, mobiltelefoner och skottsäker bil till dem som är dödshotade. Men det som verkligen krävs är politiskt skydd. Regeringen skulle behöva vara tydlig i vilka det är som hotar. Det är välorganiserade paramilitärer – inte vanliga kriminella gäng som regeringen säger. Om de inte vill se vilka förövarna är kan de inte komma åt problemet, säger Marcela Cabrera.

Fundecima jobbar också med att följa upp och undersöka fall där människorättsförsvarare attackeras och mördas. Ytterst få fall klaras upp och bara en bråkdel av förövarna straffas.

Fler hot och attacker

Under 2016 ökade också hoten och attackerna mot människorättsförsvarare. Flera illegala grupper, som AUC, Aguilas Negras och Rastrojos spred hotbrev och attackerade.

Att säkerheten för människorättsförsvarare minskar just nu, när fredsavtalet förverkligas, är allvarligt. Just dessa människor spelar en avgörande roll för att samhället ska utvecklas i rätt riktning. Även vänstergerillan Farc, som nu lämnar ifrån sig sina vapen och omvandlas till politiskt parti oroas. 

Minne av blodbad

– De senaste månaderna har flera mord med politiska förtecken begåtts, säger Cesar Grajales. Det finns en rädsla att paramilitära grupper, eller grupper som liknar paramilitärer kommer att hota och attackera avmobiliserade Farcmedlemmar och deras familjer.

Mord på Farcmedlemmar skrämmer särskilt mycket eftersom man har hemska historiska erfarenheter. På 80-talet skapade Farc ett politiskt parti, Union Patriotica,  och det slutade i ett blodbad. Minst 1500 av partiets medlemmar, sannolikt många fler, mördades.

Under 2016 minskade våldet generellt i Colombia, tack vare eldupphöret och fredsavtalet mellan Farc och staten. Även militärens sammandrabbningar med den andra gerillagruppen, ELN, var färre. Men de riktade morden och attackerna mot människorättsförsvarare ökade kraftigt.

Fakta paramilitärer

I den långa konflikten i Colombia har flera grupper krigat mot varandra. Flera gerillor har krigat mot den statliga armén, som i vissa fall har samarbetat med tungt beväpnade, välorganiserade paramilitärer.

2006 avväpnades paramilitärerna AUC. Regeringen och militären har sedan dess hävdat att paramilitära grupper inte längre existerar. Många organisationer och civila menar dock att gamla paramilitära strukturer lever kvar, ibland till och med under ledning av samma personer som tidigare. Dessa grupper ligger enligt Somos Defensores bakom drygt hälften av morden på människorättsförsvarare 2016.