Diakonia - Människor som förändrar världen

Det här händer just nu med offentlig land för land-rapportering

Det tas många initiativ om skatteflykt inom ramen för EU-samarbetet. Diakonia har sammanställt en uppdatering över processen i EU om offentlig land för land-rapportering för multinationella företag.

2017-05-15

Varför offentlig land för land-rapportering är viktigt för att stoppa skatteflykt och realisera Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU)

Utvecklingsländer förlorar idag omkring ett tusen miljarder dollar årligen i olovlig kapitalflykt, bland annat genom olaglig skatteflykt (eng. tax evasion) av företag och individer. Därtill förlorar länderna hundratals miljarder dollar årligen på grund av laglig skatteflykt/skatteundandragande (eng. tax avoidance) när företag på olika sätt minimerar sina skattebetalningar.

Det handlar med andra ord om oerhört stora summor pengar – långt mycket mer än det globala årliga biståndet – som fattiga länder går miste om. Dessa resurser skulle kunna bekosta nödvändiga satsningar för att nå en hållbar utveckling och flera av målen i Agenda 2030, såsom investeringar i sjukvård och utbildning.

Kapital- och skatteflykt är ett erkänt utvecklingshinder som ingår i flera internationella överenskommelser, däribland FN:s överenskommelse om utvecklingsfinansiering, Financing for Development (FfD) samt Agenda 2030. I svenska regeringens nystart av Politik för Global Utveckling (PGU) är skatt som utvecklingsfråga ett prioriterat ämne.

Ett hinder för att upptäcka skatteflykt är bristande öppenhet i företagens redovisning. Folkrörelser världen över har länge arbetat för införandet av offentlig land för land-rapportering för multinationella företag, som ålägger företagen att rapportera sina vinster, skatter och annan relevant finansiell information i de länder där de är verksamma. En sådan rapportering skulle göra det möjligt för både beslutsfattare och medborgare i respektive land att se om företagen betalar en rimlig skatt i förhållande till den verksamhet de bedriver. Att informationen är offentlig är helt avgörande för möjligheten till ansvarsutkrävande, särskilt i länder där skattelagstiftning brister eller resurser saknas för att säkra att den följs.

Mer information:
• Regeringens skrivelse om ”Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030”
• Concord Sveriges ”PGU Barometer” 2016 med rekommendationer till regeringen

Initiativ från EU-kommissionen

Land för land-rapportering har diskuteras i olika politiska fora. Bland annat beslutade EU 2013 att införa offentlig land för land-rapportering för den finansiella sektorn, inklusive för banker (Capital Requirements Directive - CRD IV). Den 12 april 2016 presenterades ett förslag om offentlig land för land- rapportering för multinationella företag i alla sektorer, i kölvattnet av alla skatteskandaler som skakat världen (Lux Leaks, Panama Papers etc).
• Frågor och svar från EU-kommissionen om förslaget, april 2016.

Kort sammanfattning av EU-kommissionens förslag:

Företagen åläggs rapportera skatter, vinster etc. för sin verksamhet inom EU och i så kallade skatteparadis (vilka dessa är återstår att komma överens om, och tidigare förslag har uteslutit så kallade skatteparadis i EU). Verksamhet i andra länder får redovisas sammanslaget. 

Företag med en årlig omsättning på över 750 miljoner euro omfattas.

Vår  kommentar:
Det är positivt att kommissionen vill agera och göra land för land-rapportering offentlig, till skillnad från den rapportering som sker inom OECD:s BEPS-projekt (Base Erosion and Profit Shifting), som innebär att informationen enbart ska utbytas mellan skattemyndigheter. Ställningstagandet för offentlighet är mycket viktigt. Förslaget kommer ge bättre insyn i företagens aktiviteter inom EU.

Det är negativt att förslaget begränsas till de multinationella företagens verksamhet inom EU och en lista över så kallade skatteparadis. Det utesluter rapportering för företagens verksamhet i utvecklingsländer, och det går därmed inte att se vilka vinster företagen gör eller vilka skatter de betalar i utvecklingsländer. Det betyder att multinationella företag kommer kunna fortsätta att utnyttja ”hemlighetsmakeriet” i andra regioner. Därmed kommer inte medborgare kunna ställa företag och beslutsfattare till svars i utvecklingsländer. Vidare så innebär den höga tröskeln på 750 miljoner euro i årlig omsättning att förslaget missar 85-90 procent av de multinationella företagen.

Risk för ytterligare urholkning:
I en kompromiss 2 december 2016 urholkades EU-kommissionens förslag till land för land-rapportering ytterligare. Förslaget är nu att rapportering ska gälla de företag som två år i rad har en årlig omsättning på 750 miljoner euro, och de företag som finns inom EU men som inte har huvudkontor där kan undantas om de kan förklara varför deras huvudkontor inte kan fullfölja land för land- rapporteringen. Ytterligare undantag kan också erbjudas med hänvisning till kommersiella intressen.

Mer information:
• Se kompromissförslaget från slovakiska ordförandeskapet i EU
• Civila samhällets analyser varför EU-kommissionens förslag inte är tillräckligt: Diakonia och Fair Finance Guide, SvD
•Artikel Diakonia, Forum Syd och Transparency International med uppmaningar till regeringen
• Tax Justice Network om EU:s svarta lista: Verdict on EU Finance Ministers’ blacklist: ‘whitewashing tax havens”
Kommentar från Transparency International på kompromissförslaget från dec 2016

Initiativ från Europaparlamentet

Den 9 februari 2017 lade Europaparlamentets två rapportörer (S&D-gruppen ) fram ett förslag till offentlig land för land-rapportering som går längre än kommissionens förslag.

Kort sammanfattning av EU-kommissionens förslag:

en lägre tröskel för vilka multinationella företag som ska omfattas av rapporteringen – de med en årlig nettoomsättning på 40 miljoner euro, ej 750 miljoner euro.

att offentlig land för land-rapportering ska vidgas till att omfatta företagens aktiviteter i alla länder, ej bara de aktiviteter som sker inom EU och i ett begränsat urval av så kallade skatteparadis. EU:s lista över skatteparadis bör i enlighet med detta slopas.

att informationen ska vara offentlig, för att möjliggöra för medborgare att utkräva ansvar.

Vår kommentar:
Civila samhället välkomnar förslaget från rapportörerna i EU-parlamentet då det överensstämmer i mångt och mycket med de punkter vi har tagit upp som invändningar mot kommissionens förslag.

Mer information:
• Förslag till Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer . På engelska
• Pågående folkrörelsekampanj riktat till Europaparlamentariker för att få stöd för offentlig land för land-rapportering för multinationella företag.

Processen i EU framöver

De båda rapportörernas rapport ska nu genomgå en process i EU-parlamentet. Inkomna ändringsförslag ägde rum 3 maj. Votering sker i kommittéerna ECON och JURI 30 maj 2017. Omröstning i plenum sker i juli. Därefter följer förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet, förmodligen hösten 2017.

Varför är ökad öppenhet bra för investerare och företag?

Allt fler investerare ser företagens bristande transparens vad gäller skattebetalningar som en risk. Tillgång till offentlig land för land-rapportering bidrar till investerares möjligheter att fatta välgrundade beslut.

Norges Bank, Investment Management, har tagit ställning och sagt att de förväntar sig att företag gör offentlig land för land-rapportering. Banken skriver att de förväntar sig att skatter ska betalas där det ekonomiska värdet skapas, att företagens skattepolicies är något som högsta ledningen bör ha ansvar för, och att offentlig land för land rapportering bör vara en central hörnsten i öppenhet kring skattefrågor. Banken skriver att de inte ser att det skulle skada företagens konkurrenskraft med offentlig land för land-rapportering, något som motståndare ofta åberopat som argument mot ökad transparens. Läs “Tax and Transparency, Expectations Towards Companies".

Eurosif har tagit ställning för offentlig land för land-rapportering för börsnoterade företag. Offentlig land för land-rapportering kan också bidra till att skapa en jämnare spelplan mellan multinationella företag och små och medelstora företag (SME:s). De senare är oftast verksamma i ett land och kan inte skatteplanera genom att rapportera vinster i lågskatteländer, och de betalar därför i genomsnitt mer skatt än multinationella företag, enligt EU Kommissionen. Offentlig land-för land rapportering kan bidra till en mer rättvis situation och vara till fördel för små företag och deras möjligheter att konkurrera.

Briefing från folkrörelser (Eurodad med flera) som visar åtta punkter varför land för land rapportering är en bra idé för företagen och för investerare i Europa. 

Investerarperspektivet stödjer offentlighet

Norges Bank, Investment Management, har tagit ställning och sagt att de förväntar sig att företag gör offentlig land för land-rapportering. Banken förväntar sig att skatter ska betalas där det ekonomiska värdet skapas, att företagens skattepolicies är något som högsta ledningen bör ha ansvar för, och att offentlig land för land rapportering bör vara en central hörnsten i öppenhet kring skattefrågor.

Processen i Sverige och regeringens position

Sveriges regering presenterade 1 december 2016 ett förslag för att komma år skattesmitare. Enligt detta ska multinationella företag redovisa hur mycket skatt de betalar i varje land de är verksamma, istället för en aggregerad koncernredovisning, och ett ökat informationsutbyte ska ske mellan skattemyndigheter. Den 1 mars 2017 röstade riksdagen igenom regeringens proposition om dokumentation vid internprissättning och land för land-rapportering på skatteområdet. Detta är ett led i att omsätta OECD BEPS i svensk lagstiftning.

Sveriges regering har inte varit pådrivande för offentlig land för land-rapportering i EU. Regering hänvisar till den rapportering som omfattas av OECD BEPS. Land för land-rapportering inom BEPS är dock inte offentlig utan innebär att informationen ska delas mellan skattemyndigheter. Rapportering omfattar endast företag med mer än 750 miljoner euro i årlig omsättning (se ovan).

Mer information:
• Mer information på skatteverkets hemsida.
• Regeringskansliet, Faktapromemoria 2015/16:FPM81, Direktiv om öppen land för land-rapportering av skatt, Justitiedepartementet, 2016-05-17. 
• Uttalande av Finansminister Magdalena Andersson i Bloomberg 

Fem saker Diakonia anser att den svenska regeringen bör arbeta för

Sverige bör vara en stark röst för transparens och arbeta aktivt för att EU antar ett direktiv om offentlig land för land-rapportering för multinationella företag inom alla sektorer. Detta bör ses som led i att förverkliga EU:s samstämmighetspolitik, Policy Coherence for Sustainable Development och Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU). Sveriges regering bör därför:

  1. Stödja offentlig land för land-rapportering för multinationella företag. Sverige bör stödja EU-kommissionens förslag att informationen ska vara offentlig. Offentlighet är helt avgörande för möjligheten till ansvarsutkrävande, särskilt i länder där skattelagstiftning brister eller resurser saknas för att säkra att den följs.
  2. Arbeta för att rapporteringen vidgas till att omfatta företagens aktiviteter i alla länder - både inom och utanför EU. EU-kommissionens förslag om offentlig land för land-rapportering bör vidgas till att omfatta företagens aktiviteter i alla länder, inte bara de aktiviteter som sker inom EU och en begränsad lista på så kallade skatteparadis. 
  3. Applicera EU:s egen definition av vad som är ett stort företag. Tröskeln för vilka företag som ska ingå bör sättas till 40 miljoner euro i årlig omsättning. Detta är i enlighet med EU:s egna definition av stora företag ”large undertakings” inom ramen för EU:s så kallade redovisningsdirektiv (2013/34/EU)
  4. Arbetar för en heltäckande rapporteringsmall med all nödvändig data. Tillgångar, försäljning, dotterbolag saknas exempelvis i EU-kommissionens förslag.
  5. Motverka ytterligare urholkning av EU-kommissionens förslag om offentlig land-för-land rapportering. Motsätta sig de ytterligare urholkningar av kommissionens förslag om offentlig land för land-rapportering som blev ett resultat av kompromissen från december 2016 (se ovan).