Diakonia - Människor som förändrar världen

Fyra kryphål som behöver täppas till i den nya vapenexportlagen

Efter sex år av funderande, utredande och förhandlande är det äntligen dags – inom tre månader ska regeringen presentera hur den ska leva upp till löftet om att skärpa reglerna kring export av krigsmateriel till diktaturer och länder som bryter mot mänskliga rättigheter. Läs Magnus Walans analys.

2017-04-24

Dragkamp om regler

Det finns verkligen en dragkamp om hur reglerna ska se ut, och om vilka kryphål kan komma att innehålla. Regeringen har sagt att den kommer att lägga ett förslag till nya regler till riksdagen senast i juni 2017. Innan denna proposition kommer ska regeringen presentera lagförslaget för lagrådet, som yttrar sig om huruvida det är möjligt att göra förslaget till lag.

Läckt information men ännu inget lagförslag 

Men något lagförslag från regeringen har vi inte sett ännu, även om en del information har läckt ut till media. Till grund för förslaget är det tänkt att utredningen från KEX ska ligga, en bred parlamentarisk kommitté som 2011 fick i uppdrag att göra en översyn av regelverket. Men det är viktigt att veta att utredningens förslag består av kompromisser mellan alla riksdagspartier – inte bara de partier som har sagt att de vill få till stånd ett förbud mot export av krigsmateriel till diktaturer.

Förhandlingar med Miljöpartiet väntar

De förslag som regeringen ska presentera ska först förhandlas mellan regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Vid Miljöpartiets kongress 26-28 maj i Linköping finns förslag på att partiet ska lämna regeringssamarbetet om regeringen inte ger konkreta förslag som innebär ett stopp på export till diktaturer.

Efter att nya regler presenteras av regeringen i juni ska riksdagen och dess partier yttra sig om förslaget innan det nya regelverket klubbas av riksdagen i höst. Riksdagen har stora möjligheter att påverka förslagen.

Fyra kryphål som behöver täppas till i nya lagen:

Kryphål 1: Förbud utan förbud – vaga ord släpper igenom vapen. Ta bort det vaga ordet ”bör”. Tillstånd för export ”ska” inte ges till diktaturer.

KEX-utredningen var väldigt vag i sina förslag till ett nytt demokratikriterium i exporttillstånd. Man föreslår formuleringen att när det "förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen utgör det hinder" för vapenexport. I april 2017 rapporterade Dagens eko om att man har fått tag på ett utkast till nytt regelverk från Justitiedepartementet. Liberalernas talesperson konstaterade att enligt hans bedömning var skrivningarna nu ännu svagare än den parlamentariska utredningen. 

Utdrag ur Ekot: 
”I ett utkast till den lagrådsremiss som Miljöpartiet och Socialdemokraterna fortfarande förhandlar om i regeringskansliet och som kan ändras så ersätts formuleringen "utgör det hinder" för tillstånd med att tillstånd "bör inte" ges vid sådana problem.
– Ja, det betyder att de skärpningar av svensk vapenexport som kommittén var överens om mer eller mindre utraderas. Då blir det inte någon som helst skärpning av möjligheterna att exportera vapen till diktaturer, säger Liberalernas försvarspolitiska talesperson Allan Widman.

Allan Widman som är jurist och satt i utredningen menar att "bör inte" innebär en mer flexibel formulering som gör det lättare att fortsätta exportera till diktaturer jämfört med utredningens förslag och andra personer som är kritiska till vapenexport som Ekot talat med gör samma tolkning.

– Ja, det är en helt avgörande skillnad. I lagtextsammanhang är "bör" en öppning. Om man använder det "föreligger hinder" - då är det stopp, säger Allan Widman.

Regelförslagen får inte innehålla så vaga ord som ”bör”. Exporttillstånd SKA inte ges för export till länder som inte är demokratier eller med allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna även om det sker utifrån en individuell bedömning. 

Kryphål 2: Undantag för viss typ av krigsmateriel. Export av krigsmateriel till en regim är ett politiskt stöd. Det gäller alla former av krigsmateriel - inte bara det som klassas som ”krigsmateriel för strid”. 

Det är uppenbart att det pågår stark lobbying från företagen att försöka skapa ett kryphål för vad som kallas för ”övrigt krigsmateriel”. Att man skiljer på ”krigsmateriel för strid” och ”övrigt krigsmateriel” är ett sätt att försöka kunna fortsätta exportera till exempel Saabs flygande radarsystem Global Eye till diktaturer i framtiden. 

Till och med KEX-utredningen konstaterade i sin inledning att ”Att bevilja krigsmaterielexport till en stat som har grava brister i sin demokratiska status kan ses som en legitimering av eller politiskt stöd till den sittande regimen. Detta kan i sin tur komma att motverka Sveriges övergripande utrikespolitiska mål att främja demokrati och mänskliga rättigheter.”

Inför S-kongressen dök det upp förslag till beslut där man sa att det framtida demokratikriteriet enbart skulle gälla ”krigsmateriel för strid” där man inte bejakar exportens legitimerande effekt. Detta konkreta kryphål fanns inte med i de förslag som presenterades av KEX-utredningen. Glädjande nog sa justitieminister Morgan Johansson till Dagens Eko 19 mars att denna skrivning var ett ”misstag” och att det lagförslag som han är ansvarig att ta fram kommer att gälla allt krigsmateriel.

Utdrag ur Ekot: 
”Vi håller ju nu på att processa fram förslaget och det som har uppfattats som en insnävning i det här svaret på grund av att man talar om vapen för strid, det vill jag rätta till. Definitionen av vilken typ av materiel det ska vara – det är inget som vi tänker ändra på eller snäva in, säger Morgan Johansson.”

Det var verkligen märkligt att Socialdemokraterna i sista stund försökte skapa ett nytt kryphål som inte ens fanns med i kompromisserna i KEX-utredningen. 

Kryphål 3: Mänskliga rättigheter trixas bort. ”Allvarliga och omfattande brott mot mänskliga rättigheterna” eller bara ”allvarliga brott…”. Val av ord som gör stor skillnad. 

I de tidigare nu gällande reglerna sägs att mänskliga rättigheter ska vara ett centralt villkor för export. Men man talar om både ”grova och omfattande brott mot mänskliga rättigheter”.

Just genom att säga att brotten måste vara både grova och omfattande har många brott mot mänskliga rättigheter ignorerats. Det kan till exempel finnas systematisk diskriminering av kvinnor eller användande av tortyr i ett land, men om det inte både kan klassas som både grova OCH omfattande brott har det inte spelats så stor roll. 

KEX-utredningen föreslog ett nytt språkbruk där formuleringen ”allvarliga och omfattande” skulle ta hänsyn till människorättsbrott på ett bredare sätt. Men myndigheten Inspektionen för strategiska produkter, som ska tillämpa reglerna, skriver i sitt remissvar: ”Det är svårt att se att detta förslag skulle innebära någon skärpning i förhållande till formuleringen i dagens riktlinjer”. Detta yttrande är helt avgörande. 

Regeringens måste därför vara tydligare. Mänskliga rättigheter måste få en större konkret betydelse vid processer kring exporttillstånd. Detta måste sägas tydligt. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ömsesidigt förstärkande.

Ett konkret förslag är att bara skriva allvarliga brott och vara tydlig med att mänskliga rättigheter i framtiden måste väga tyngre vid bedömningsprocesserna. Och det måste självklart gälla alla former av krigsmateriel. 

Kryphål 4: Hemlighetsmakeriet fortsätter. Det går inte att utkräva politiskt ansvar i tillståndsprocessen och myndighetens bedömningar hålls hemliga.

Det nuvarande systemet kring tillståndsprocesser för vapenexport kännetecknas av hemlighetsmakeri och omöjlighet till politiskt ansvarsutkrävande. Det går i dag inte att få reda på vilka ärenden som hanteras och vad de politiska representanterna har sagt i den rådgivande kommitté som är knuten till myndigheten ISP som kontrollerar vapenexporten. Det går inte att få reda på ens i efterhand vad de partier som säger att de vill stoppa export av krigsmateriel till diktaturer har sagt och gjort i denna kommitté. Partiernas ställningstaganden i fråga om tillstånd måste bli offentliga. En större öppenhet krävs i vilka bedömningar som myndigheten har gjort när de har beviljat tillstånd. 

Det finns en risk att regeringens förslag blir så vaga och så oprecisa att den framtida politiken även i fortsättningsvis kommer att styras av praxis och hemliga uppgörelser där de politiska partierna inte kan ställas till ansvar. Ökad öppenhet och tydliga regler är grundläggande.